Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
BYGDEA
träffade sålunda äfven khden Jacob Burman. Det synes, som om den
förbindelse, hvari Telin vid denna tid kommit med den Burmanska familjen,
satt pennan i hans hand, då han med tydlig retlighet, ja hätskhet
författade en skrift, som skulle utgöra svar på och vederläggning af Grubbs
berättelse, och som äfven vann bifall af Grubbs motståndare. Med hänsyn
till den hållning Hsands konsistorium intog mot Grubb kan man nästan
med trygghet påstå, att denna skrift lättat Telins väg till erhållande af
Bygdeå pastorat. Det grundliga sätt, hvarpå Grubb sedan gendref dessa
Telins anmärkningar, gjorde dock att denne afböjde Konsistoriets uppdrag
att föra dess talan inför den af Kgl. Maj:t nedsatta
undersökningskommissionen och själf t. o. m. undandrog sig allt svaromål i saken. Den af
Te-lin författade skriften, liksom Grubbs motkritik blefvo aldrig tryckta, men
de ha i våra dagar blifvit föremål för en opartisk belysning och dom.1
Var vice præses vid prästmötet i Piteå febr. 1734. Utnämnd till
kontraktsprost öfver Södra Västerbotten gjorde Telin sig sedan känd och uppskattad
såsom en mycket nitisk och verksam befordrare af lapparnas kristliga
upplysning och inlämnade i detta syfte flera förträffliga förslag till Kgl.
Ecklesiastika direktionen öfver lappmarken. Vid 55 års ålder lärde han sig
lappska och vann däri sådan färdighet, att han vid sina årliga visitationer
till Lycksele ej anlitade tolk. Dessa språkinsikter ledde honom dock
in på åtskilliga tämligen ofruktbara spekulationer angående lappska och
hebräiska språkens förvantskap. Väld till riksdagsman 1742 nedreste
han med sin familj till Sthm, men afled där 9 juni 1743 af den därstädes
gångbara febern, som bortryckte flera af hans anhöriga. Han begrofs
i Stockholms Storkyrka af biskop A. Rhvzelius med predikan öfver den
aflidnes minnesspråk 1 Kor. 15: 10 (tryckt).
G. 1723 m. företrädarens dotter Christina Burman.
Utom styfsonen bokhållaren i krigskollegium Johan Laurentius Cajanus
Ekenbom hade han 6 barn: Jacob, f. "Ii 1724, † *’!s 1743, 18 år g.; Petrus, f.
o. † 1725; Christina Catharina, l. ’/• 1727, g. 2l/io 1747 m. kapten vid Västerb.
reg. Daniel Gust. Lagerberg, † på kaptensbostället Lagersholm i Torneå 20 :i
1804. (Anrep); Johan. f. "/» 1729, kamrer i krigskollegium; Erik, f. u/u 1732;
Abraham Niklas, i. "1 1735, kanslist, † i Sthm 1770.
Tr.- Diss. de novitate, præs. J. Steuch, Ups. 1712. — De adulatione sui, præs.
F. Torner ib. 1713. — Christendomsfrägor öfversatta pà lappska af A. Alenius 1742. —
Döds tankar författade af honom själf (tr. med Rhyzelii likpredikan). — l handskrift
efter honom förvaras ett arbete på latin: Specimen glossarii Saino-I.apponici
hebrai-zantis (öfverlämnadt till Upsala Universitetsbibi., sign. K. 661.)
8. Olof Hansson Turdin (1745—49), f. 9 sept. 1679 i Näs by,
Bygdeå, son af kyrkvärden Hans Simonsson, en förmögen danneman; stud.
1 Se £. Wermcranz, Nils Grubbs lif och verksamhet. Ups. 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
