- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Första delen /
223

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOROTEA

223

som han senare genom utfrågning af lappar än mer förökade och som
i våra dagar utgöra en ypperlig, ännu ej på långt när utnyttjad källa till
kännedomen om våra svenska lappmarker. Dessa skriftliga
anteckningar, om hvilka han var särdeles aktsam, betraktades med en viss
hemlighetsfullhet i prästhuset, och det säges, att när någon lapp infördes i
pastorns kammare för att bikta sin språkkunnighet, tjänstfolket i
prästgården hade föreställningen, att pastorn af denne lärde sig konsten att
trolla. Pastorn hade rykte om sig, att vara en man med rätt originella
åsikter. Sina församlingsbor och mänga, som kommo i hans närhet, ingaf
han på gamla dar ordentlig fruktan, då han, en hög hvitlockig gestalt,
med en lång staf i handen, upprepadt stötte i golfvet och spände ögonen
i den besökande. Hans teologiska utbildning inföll i neologiens tider,
och med spår häraf fick hans kristendomsförkunnelse en mer dogmatiskt
torr än känslobetonad karaktär. Det är bekant, att han en gång
förbjudit sin adjunkt att i sina predikningar tala om Kristi gudomliga natur,
hvaraf denne fann sig kränkt i sin lärarefrihet och hos Konsist, anhöll
blifva sänd till annan ort, hvilket ock beviljades. Med alla sin egenheter
var khden Xensén en viljekraftig, ja hård man. Sina söner lät han uppväxa
utan skolbildning. Stora sorger bröto till sist in öfver honom. Ett
tragiskt drag gick genom hans långa lefnad. Han afled 13 maj 1881 öfver
90 år gammal ss. senior inom stiftets prästerskap. Begåfvad med en
vacker sångröst.

(’.. i) 1816 m. Sara Margreta Degerman, dotter af khden Magn. D. i Åsele,
fränskild, † i Åsele aji 1862, 82 år.

2) ’ j 1834 i Dorotea 111. lirila Christina Isberg, handelsmansdotter fr.
Umeå och änka efter länsman Westling.

3) »/« 1846 111. Märtha Helena Ullberg, f. */« 1811, dotter till komm. i Arnäs,
Olof rilberg.

Barn i första g.: Daniel och Jonas, tvillingar ff. o. †† i Åsele 1816; Anders,
f. ",’« 1820, † för egen hand; Erik, bonde; i sista giftet: Helena, t.’/u 1846, g. 1871
in. kronolänsman O. D. Hanson; Margareta, f. */« 1850, † "/» 1874.

4. Fredrik Theodor Himmelstrand (1884— ), f. i Västervik
27 a[ir. 1845, son af sjömannen Johan Magnus H. och Lovisa Strandberg.
Efter studier i Västervik och med befrielse från akademiska examina
aflade han prästex. i Hsand 9 juli 1870 och prästvigdes i Säbrå kyrka 11 s. m.
för stiftets lappmarksförs.; past. adj. i Vilhelmina, tillika biträde åt pastor
i Dorotea 2(1 okt. 1870; v. pastor i Sorsele 17 apr. 1872; kapellpredikant i
Tärna 21 aug. 1876, erhöll transport till Hotagen 26 apr. 1880, tilltr.
1882, erhöll fullm. ss. khde i Dorotea 23 okt. 1882, tilltr. 1 maj 1884.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:21:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/1/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free