Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
GRUNDSUNDA
2. Olof Lindblom (1876—97), f. 16 maj 1821 i Hackås s:n;
föräldrar: arbetaren Johan Person i Sanne och Gölin Israelsdotter. Stud. ex.
i Upsala vt. 1844. Efter där afl. dimissionsex. och i Hsand 16 dec. 1848
undergången prästexamen, tjänstgj. i flera församlingar, till dess han i
nov. 1858 blef komm. i Hede och tilltr. 1860, men erhöll på begäran afsked
fr. prästämbetet 1863. Tjänstgjorde som vikarie vid allm. läroverk
1867—74 och erhöll ansökningsrätt till kollegatjänster inom Hsands
stift 15 maj 1874, återfick prästämbetet 18 sept. s. å. och förordn, till v.
kapellpred. och skolmästare i Trehörningsjö samt till ordin, härstädes
i aug. 1876. Efter flera års tjänstledighet afled han 19 okt. 1897.
(Minnesord vid prästmötet 1904).
G. 3I» 1862 m. Brita Bromée, f. ’/« ’843. dotter af bonden Jöns Jönsson i
Näcksta och Kristina Johansdotter.
Barn: Aurora Kristina, f. */» 1863, g. 18S5 m. arbetaren August Wilh.
Lindholm, † v» 1895; Selma †; Alina, l. 1869, †; Estrid Laura Vilhelmina, f. "/» 1874,
g. m. inspektören Lorenz Vincent i Trehörningsjö; Tyra Augusta, i. s/a 1876,
folkskollärarinna i Torsåker, Helsingl.; Olga Johanna, f. ,0/« 1878, g. sl/io 1900
m. inspektören John Moden i Lilià. Hackås; Selma. f. 11 o 1885, g. 1909 m.
kontors-skrifvaren Frans Hilding fr. Västervik.
Tr.: Ständig almanack genom lätt hufvudräkning. Hsand 1891.
3. Johan Gustaf Bäckman (1900—1910), utn. till kapellpred. i
Trehörningsjö 25 aug. 1899, tilltr. 1900, utn. komm. i Hsand 22 okt. 1910,
se Hsands komministrar.
GRUNDSUNDA.
(Ångermanland.)
Grundasund nämnes redan i början af 1300-talet såsom eget pastorat, som dock
torde ha räknats titi de svagare Angermanlandsgällen att döma af dess jämförelsevis
ringa bidrag till den s.k. sexårsgärden J314 och till ärkebiskop Olofs palliiafgift 1316,
i båda fallen 71 mark (DS. 3 n. 1946 och 2043). Socknen omfattade vid denna tid
förmodligen en del af det under samma århundrade utbrutna Arnäs och dessutom hela
Xordmalings socken. Enligt ett af ärkebiskop Jakob Ulfsson utfärdadt bref skola
år 1480 3 mantal i A van, Rönnholm och Öre i kyrkorättsligt afseende blifvit återförda
från Nordmaling till Grundsunda. (Hulphers, Ångerman], s. 259, not.)
Sägnen förmäler, att i socknen funnos 7 bönder, då den första kyrkan byggdes,
samt att hon började uppföras vid Kyrkeviken på Ultråsunds område, där man den
25 aug. 1854 några hundra famnar från stranden anträffade ruiner af en byggnad,
20 alnar i längd och 11 alnar i bredd med 2 alnar tjocka och 1 à 1 ’/» a’n höga
gråstensmurar, delvis öfvertäckta af jord och öfvervuxna med skog och mossa.)1 Huruvida
1 Se tidn. Dilettantcn f. 1854: n. 37. Jfr Sidenblad, Antiqv. tidskr. Bd 2, s. 211.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
