- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Första delen /
263

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUNDSUNDA

263

sunda 30 apr. 1766, tilltr. omedelbart. Såsom komm. i Anundsjö skulle
han vid kon. Adolf Fredriks genomresa å prästerskapets vägnar hålla tal
för konungen, då denne passerade Själevad 3 aug. 1752, men uppehållet
var för kort, endast en underdånig lyckönskan hann han frambära vid H.
Maj:ts vagn. Tunæus var en arbetsam man och nedlade otrolig möda
på författandet af Hsands stifts krönika, på hvilket område han ej hade
några föregångare och sålunda befann sig på obruten mark med alla de
svårigheter, därmed voro förbundna. Det är därför desto mer
förvånans-värdt, att ej talrikare oriktigheter härvid insmugit sig. Han synes
emellertid haft välvillig hjälp af det samtida prästerskapet med insända
uppgifter och rönte äfven en förtjänt uppmuntran, då det vid präslmötet i
Hsand år 1775 församlade prästerskapet fann billigt vara, »alldenstund
khden Tunæus i Grundsunda på sin prästekrönikas författande öfver
detta stift nedlagt mycken möda och kostnad jemte välmening, det bemelte
khde måtte med någon anständig discretion eller vedergällning för detta
arbete hugnas», hvarför en insamling igångsattes. Att arbetet här och
hvar förråder författarens egen fördomsfullhet må ingen förundra sig öfver.
Pa slutet synes Tunæus saknat tillräcklig kraft att sköta sin församling,
enär konsistoriales vid uppsättande af förslaget efter honom uttalade en
fordran på efterträdaren, att han borde äga krafter och skicklighet att
förbättra det förfall, hvari församlingen under afl. khdens sista ålderdom
kunde hafva råkat. Han höll dock ut på sin post till det sista: han
inne-brändes vid en eldsvåda 4 febr. 1778 i Gåmarks by, dit han rest att hålla
husförhör.

G. 1735 m. Christina Nordlind, f. l’/u 1705, dotter till borgaren Olof N. i
Hedemora.

Af 8 barn lefde 4 döttrar under mindre lyckliga villkor. Barbara Christina,
i. 1736 på Nänsjö, Gudmundrå; Brita Elisabeth, i. "/i 1739, sinnessvag, † i
Hsand 8/i 17941 Anna Catharina, i. 1741, gift, † 58/s 1798 i Grundsunda;
Olaus, f. a/i 1744, † "/s s. å. begr. i Anundsjö kyrkas kor uti sin sal. farfaders
graf; Maria Margareta, i. 2% 1745, g. m. strandfiskaren Jacob Suudstrüm på
Berg i Grundsunda; † M/s 1817; Lovisa Ulrica, f. **/j 1748, † "/» 1752.

’Jr.: Bröllopsvcrser, då handelsman i Uleå J. A. Frosterus och Marg. Gamma]
vigdes i Sthm M/io 1728 (undert.: Hans J. Tunæus och Olaus Tunæus). — »Det tal,
herr H. Tunæus ämnat hålla 3 aug. 1752 till. kon. Adolf Fredrik», är aftryckt i Lärda
Tidningar 1752, n. 100. (Z. Topelius har i sin roman Fältskärns berättelser, 4:de cykeln,
med stor effekt gjort sig till godo detta Tunæi välmenta, men mer än tillbörligt
svassande tal.)

19. Aestan Harlin (1779—86), sist khde i Nätra. Synes ha på ett
utmärkt sätt häfdat Grundsunda prästbord. Kyrkans äldsta bevarade
ministerialböcker äro från hans tid. (B. Hasselberg.) Se Nätra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/1/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free