Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 2 GUDMUNDRÅ
GUDMUNDRÅ
med HÖGSJÖ och HEMSÖ.
(Ångermanland.)
Gudmundaradh, liggande söder om Ångermanälfven, nämnes bland landskapets
församlingar àr 1314, dà kyrkan erlägger lli mark till den s. k. sexàrsgärden, som under
detta ocli 5 följande år skulle utgå af Upsala stift. Likaså år 1316 skattar prästen
i Gudmundaradh till lösen för Upsala-ärkebiskopens pallium 1 mark och kyrkan
’/a mark (DS. 3: n. 1946, 2043). Högsjö (Hysiö, Hössiö) framträder först senare i
tiden, men tydligen såsom annex till Gudmundrå, då ärkebiskop Jakob Ulfsson 1507
visiterar Högsjö kyrka och afger dom rörande ett hemman Västansjö. Domen åberopas
1 en efter originalet ursprungligen af professor O. Verelius vidimerad, dock bristfällig
kopia bland Hernösands domkapitels handlingar.1 Då klockeskattcn år 1531 under
kon. Gustaf 1 utgick till riksens gälds betalning, fick Gudmundrå församling utgifva
80 mark i penningar som lösen för sin klocka och 15 mk för tionden samt dessutom
2 skeppund koppar; Högsjö åter erlade 60 mk i lösen för sin 4 skcppund vägande
klocka, 5 mk 2 öre för tionde samt härtill 2 skeppund 2 lispund koppar.1
Prästerskapet i Gudmundrå pastorat har af gammalt bestått af khde vid
moderkyrkan och komminister boende i Högsjö. Ar 1845 hade ett kapell inom
pastoratet anlagts på Hemsön och genom kgl. bref af den 12 nov. s. å. medgafs, ätten
kapellpredikant finge där anställas. I samband med en lönereglering förvandlades
denna kapellpredikantsbefattning 17 mars 1871 till komministratur. Ytterligare
bestämdes genom ett kgl. bref 13 nov. 1896, att Högsjö och Hemsö församlingar
skulle, sedan komm. i Högsjö afgått, skiljas från Gudmundrå såsom eget pastorat,
hvilket ägde rum 1897. Efter afsöndringen inrättades i Gudmundrå 18 nov. 1904
tillsvidare en extra ordin, prästerlig tjänst under benämning pastoratsadjunktur.
Gudmundrå församlings gamla medeltida stenkyrka finnes icke mer till’, men
hon omtalas flera gånger i handlingarna, mest såsom i behof af nödiga reparationer,
så t. ex. 1576 och äfven år 1635, då sockenborna i Gudmundrå anmält, att deras
kyrka tarfvade reparation, »gafveln och ena väggen var så bristfällig, att det var
farligt att gå in i kyrkan». Kgl. Maj:t befaller undersökning; om det befinnes sant,
skall 10 t:r spl af behållen krontionde till hjälp utanordnas.4 Förstärkning af
murarna var tydligen af nöden för att hålla ihop väggarna. Dock torde det skett på
bekostnad af kyrkans prydlighet, hvilket framgår af Ångermanlands dombok för år
1673, då en bonde i Gudmundrå, i anledning af den utvändigt på kyrkogafveln
uppförda stödjepelaren, helt vanvördigt yttrat: »han står där som en djäfvulsgalge».
1 Jfr Thulin, De ecklesiastika boställena 2. Västernorrlands län, s. 206.
2 Register pä klocko skatten (Afskr. i Nordinska Saml. Fol. 39, UB.).
3 Enligt Tunæus var hon 28 ’/« alnar lång och 14 alnar bred.
* K. Br. 12/n 1635. Likaså vid Superint. I’. Steuchii visitation i Gudmundrå 14 juni
1663, »då pastor besvärade sig om kvrkiobyggningen, att hon mycket försumligen
företages, besynncrligeu kvrkiotaaket på norre sijdan, som af måss heelt grönt var, och
alldeles förderfwett» (Hdpr. 1663). Reparation ålades vid straff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
