Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29S
HAMMERDAL
HAMMERDAL
med STRÖM, ALANÄS och GÅXSJÖ.
(Jämtland.)
Hambradal med ett . annex nämnes år 1314 bland de Jämtländska socknar,
hvilkas kyrkor och pastorer deltogo i den s. k. sexårsgärden till påfvestolen (DS 3
n. 1946). Med annexet afses Ström, som ännu tidigare omnämnes i den historiska
litteraturen, nämligen i gränsbestämmelsen mellan Sverige och Norge af år 1273, där
en af vittnesmännen Loden säges gått upp rågången på en tid, då ingen i S/raum
kunde Pater Noster.1 På Trondhjemska reformatsens tid år 1589 betjänades de begge
kyrkorna allenast af en präst, då gudstjänst hölls 2 helgdagar å rad i Hammerdal och
den 3:dje i Ström. Från medlet af 1600-talet finnes en komminister bosatt i Ström,
och sedan härifrån ett kapeliag A lantis afsöndrats 1808, anställdes därstädes en
kapellpredikant. Vid lönereglering inom pastoratet 1872 afskildes Ström med Alanäs
till eget pastorat. Redan tidigare hade från den vidsträckta församlingen åtskilliga
bvar i kyrkligt afseende afgått, dels till Föllinge, dels till Borgvattnets kapeliag,
som förenades med Stuguns pastorat. Större delen af det nu under Föllinge pastorat
liggande annexet Laxsjö har tillhört Hammerdals forna område.
En ny annexförsamling Gåxsjö, n.v. från moderkyrkan, bildades 22 jan. 1892
efter att en kyrka därstädes uppbyggts, då K. Maj:t medgaf, att ett antal byar från och
med år 1893 finge från Hammerdal afskiljas och en komministratur där inrättas.
För inköp af boställsjord åt denne komminister skulle ett utgods Årås tillhörigt
Hammerdals prästbord försäljas och af försäljningssumman högst 20,000 kronor härtill
anslås. Som köpeskillingen uppgick till 59,000 kr. skulle efter åtskilliga afdrag
återstoden bilda en af Hsands konsist, förvaltad fond, hvars ränteafkastning fick
uppbäras af dåv. khden i Hammerdal, så länge han lefde.
Till Hammerdals kyrkobord hörde år 1589 utom Ströms stomjord äfven 5
»ödeboel», hvilkas namn i flertalet fall kunnat fastställas på grund af gamla
kyrko-boksanteckningar.®
Den äldsta kyrkan i Hammerdal, hvarom man har någon kännedom, förstördes
genom brand år 1588. En ny af sten uppfördes, sannolikt på samma plats som den
förra, på ett näs vid Hammerdalssjön »590. Ar 1725 ansågs hon »för liten, mörk
och oanständig», utvidgades 1730 till 30 alnars längd och 10 alnars bredd och försågs
med trähvalf, fick ett nytt vapenhus 1753 och en altartafla förfärdigad af Carl
Hof-vcrberg 1754. Då kyrkan trots utvidgningen snart blef otillräcklig för församlingens
behof, upptogs redan 1764 frågan om byggnad af en ny kyrka, som emellertid först
1781 uppfördes af byggmäst. D. Hagman; tornet ditsattes 1817 af byggmäst. Jonas
Ahlström. Hon undergick åren 1858—59 särskildt till sitt inre en grundlig
renovering, hvarvid äfven en ny altartafla af artisten A. G. Hertzberg, ett af
målareakademien prisbelönadt verk af högt konstvärde, inköptes.
1 Werlauff i Annaler for nord. Oldkyndighed 1844—45, s. 165.
1 Se härom närmare i 0. Svenssons sakrika skrift »Strödda anteckningar om
Hammerdals kyrka och församling, Östersund 1904, samt Thulin, Eckles. boställena 3. Jämtlands
län, Sthm 1909, s. 1—iS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
