Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i8 hede
HEDE
med VEMDALEN, TÄNNÄS, STORSJÖ och LJUSNEDAL.
(Härjedalen.)
Härjedalens pastorat Sveg och Hede hafva ursprungligen icke, såsom
Jämtlands, fått sin kyrkliga organisation och sina präster från Upsala, utan från
Trondhjem, under hvars biskopsdöme landskapet — med undantag af några militära
ocku-pationstider — hörde till Brömsebrofreden 1645. Om landskapets äldsta förhållanden
är ej mycket bekant. De båda pastoraten framträda på 1400-talet. Ar 1442 omtalas
Vemdal i Heida socken.1 Den Trondhjemska reformatsen af år 1589 nämner 3
kyrkor i Hede; moderkyrkan, Yindal (Vemdalen) i norr och Tydanes (Tännäs) i väster,
men »om kyrkotjänsten uti Härjedalen, säger undersökningskommissionen3, kunna
vi ej något visst skick göra, ty kyrkorna äro sä långt från hvarandraliggande och
prästens ränta är ringa; men vi hafva dock befallt dem att betjäna kyrkorna med
största möjliga flit, som de vilja ansvara för Gud och deras öfverhet». Antalet
bönder i Hede gäll uppgafs ock till blott 50.
Vid moderkyrkan bodde senare på 1600-talet både pastor och komminister,
och åt den sistnämnde hade församlingen inlöst en lägenhet till boställe, men år 1818
ingingo prästerskapet och församlingsborna en öfverenskommelse, att komministern
skulle förflyttas till Venidalen, där en utjord väster om kyrkbyn Väster-Asen inköptes
och istàndsattes till komministers hemvist. Ar 1832 utbyttes denna lägenhet mot
en annan i själfva kyrkbyn. Om detta boställe och rättigheten till dithörande skog
uppkom senare strid (Thulin. Eckl. boställena 3 s. 355).
Redan på 1680-talet hade en bruksförsamling bildats vid det inom Tännäs
liggande MUsslinge, senare Ljusnedals bruk, som den följande tiden dels betjänades
af Hede prästerskap med vissa predikningar, dels af särskildt tillsatta
brukspredikanter. Med denna predikantsbefattning kom själavården om lapparna i Hede,
Ovikens och Undersåkers pastorat från 1770 en tid framåt att förenas.
1 samband med en lönereglering för Hede pastorat beslöt K. Maj:t i resolution
25 apr. 1S71, att en ny komministerstjänst skulle inrättas, hufvudsakligen afsedd för
Tännäs, Ljusnedals och Storsjö församlingar, och genom särskildt bref 21 febr. 1902
medgafs, att denna komministratur fick tillsättas, ehuru församlingarna ännu icke
anskaffat behörigt komministersboställe, hvarjämte vården om Hede lappförsamling
skulle öfvertagas af nämnda komminister mot ett årligt arvode af 500 kronor från
lappmarkens ecklesiastikverks anslag.
Beträffande kyrkorna i pastoratet säges med någon större sannolikhet den första
kyrkan i Hede varit ett litet träkapell à norra sidan om Ljusnan på flen 3. k.
Präst-vallen. Sedermera blef en kyrka af gråsten uppmurad på älfvens södra sida. Hon
var 19 1 2 aln. lång, 9^2 bred med ofantligt tjocka murar och blef af Hälsingarna under
ofreden bränd, men istàndsattes till sitt förra skick med penningeunderstöd från
1 DN 14 n. 59.
3 Kommissionens ledamöter voro: dåvar. länsherren öfver Trondhjems län Christian
Friis, stiftets superintendent Hans Mogensson samt Hans Sigverdsson och Jens Andersson
residcrende kaniker vid Trondhjems domkyrka (N. Vidensk. Selsk. Skrifter i ig:de Aarhundr. 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
