Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
hernösand
Den äldsta kyrkan från medeltiden var af trä. I konung Johan III:s bref 22
okt. 1575 anföres, att Hclgums gamla träkyrka är alldeles förruttnad och i grund
fördärfvad, samt att församlingsborna företagit sig uppbygga en af sten, men att de
ej hade råd eller förmögenhet samma byggning fullfölja och till ända bringa. Genom
nämnda kgl. bref fingo de för samma år 8 t:r af socknens tionde såsom
byggnads-hjälp. (Angermanl. handl. 1575 i KA.) Denna stenkyrka var 24 aln. lång, 15 »/* aln
bred och byggd på Helgums byägor. Klockorna sutto i en särskild klockstapel. Ar
1699 den 4 mars, då superintendenten Micrander höll visitatio classica i Helgum,
förehöll han allmogen »huru oförsvarligen de skött sin kyrka, så att den endera dagen
synes vilja förfalla, hvartill en stor orsak är, att underfoten på kyrktaket ej är
tillsluten för snö och slagg; sakcrstian, af trä tillbygd, är skriden ifrån stenmuren, till
taket illa häftad samt utan galror för fenstret och intet lås för dörren».
Först år 1730 blef denna stenkyrka under khden Sam. Zellingers tid försedd
med stenhvalf, hvilket arbete leddes af bonden Lars Abrahamsson i Helgum.
(Kamsele ka.)
På den gamla kyrkplatsen begyntes grundläggningen af den nuvarande kyrkan
6 okt. 1786 af Paul Pehrsson i Stugun och hon fullbordades 1790, håller 88 fot i
längd, 40 fot i bredd och tillbyggdes med torn 1854, hvartill församlingen erhöll
bidrag genom kollekt öfver hela riket. Nyinvigningen skedde vid biskopsvisitationen
13 juli 1856.1
Kyrkan äger en altartafla målad i Rom af professor G. E. Hasselgren,
föreställande Kristi uppståndelse. Den var först ämnad till St. Jacobs kyrka i Stockholm,
men förvärfvades lut 1842.
Från medeltiden har kyrkan kvar ett minne i kommunionkalken af silfver8,
hvars skål är omgjord, men foten bär ännu den latinska inskriften i munkstil:
De. vern. vite. /ert. hoc. vas. pocula vite.
På hithörande silfverpatën läses:
A ve M aria celesti. benedictione benedicat nos />ater et lilius et s/>iritus
sanc/us.
Prästerskapet i Helgum före 1836, se Ramsele.
KYRKOHERDAR.
i. Pehr Nordensson (1836—82), f. 25 juli 1796 i Lockne och
Rise; föräldrar: kronolänsman Jonas Nord och Anna Persdotter från
Valne. Intogs i Frösö skola 1807, öfvergick till Hsands gymn. 1813 och
aflade studentex. i Upsala 18 febr. 1818, s. d. som sin äldre broder Olof,
1 Närmare kännedom är att hämta af G. Söderström, Helgums kyrka, en historik (i
Från Adalar och fjäll 1922), där den nva kyrkan finnes afbildad. Af här ofvan gifna
framställning framgår, att Helgums äldre stenkyrka icke förskref sig från medeltiden, att det
dunkla uttrycket, som Joh. Bureus om henne fällde: »mur och träkvrk», förklaras genom den
omständigheten, att sakristian var af trä, samt slutligen att platsen för den gamla
medeltida träkyrkan förmodligen är att söka 150 meter väster om den nuvarande.
2 Afbildad hos Cornell, anf. arb., s. 266.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
