Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERNÖSAND
341
af en stadsskola gà tillbaka till 15951, att den från att vara pedagogi med en lärare
utvecklades till trivialskola 1640, hvarpå utbyggdes ett gymnasium, som öppnades
I okt. 1650 och enl. 1856 års skolordning omgestaltades till högre allmänt läroverk.
Senare ha läroanstalter för skilda ändamål blifvit förlagda till Hernösand.
KYRKOHERDAR.
1. Engelbertus Laurent» (1586—89) var sedan 1579 khde i
Säbrå pastorat med tillhörande annex Häggdånger, Stigsjö och Hernö.
Efter Hernösands grundläggning blef han 14 nov. 1586 officiellt utnämnd
till stadens förste khde. I en skrifvelse s. d. till Ångermanlandsfogden
Olof Persson kungör kon. Johan III, att undersåtarne i Hsands köpstad
haft sitt bud till honom och begärt hans tro undersåte herr Engelb.
Lau-rentii sig till khde och lärefader och att han må bekomma någon
förbättring på sitt underhåll till det han härtill haft hafver af Säbro prästagäll;
samtidigt hade de ock anhållit om hjälp till klockeköp, messekläder och
kalk. Konungen har hört deras bön och af gunst och nåde låtit gifva
fören:de herr Engelbrekt både öppet bref på khdeämbetet, så ock en läst
spannmål (48 t:r) af kyrktionden i förn:de Säbro s:n. Likaledes skulle
Hsands borgare bekomma en läst af oförlänt tionde för uppgifvet ändamål.
Af dë stora donationer, som staden2 under åren 1587—1589 erhöll till
kyrkiebygning, kan man tämligen säkert sluta till, att den första
stadskyrkan i Hsand påbörjats, om icke fullbordats under herr Engelberts tid.
Genom byte med sin broder Hans Laurentii blef han 15S9 khde i Själevad,
hvarefter Hsands stad med Hernö helt afskildes och fick sin egen pastor.
Herr Engelbert erhöll slutligen Luleå pastorat. Se Luleå.
2. Laurentius Jonæ Gestricius (1589—98), f. i Gästrikland,
som namnet anger, hade alltifrån den tid, ban kom till predikoämbetet,
enligt sonens uppgift, tjänstgjort här i Ångermanland. År 1576 tillträdde
han Resele pastorat, där han ss. khde undertecknar tiondelängderna till
och med år 1589. Sistnämnda år 4 mars kallar han sig khde i Hsand, när
han utkvitterar tiondelax från Resele (KA). Då den lön, som den nyss
grundade stadens invånare kunde tillförsäkra honom, måste varit
skäligen knapp, erhöll han af kronan ett årligt tillskott af en läst spl (kgl.
bref ™/2 1589). Han underskref 1593 Upsala mötes beslut. Kom år 1595
i slemt rykte att ha belägrat klockarehustrun här i staden, hvarför prosten
Olaus Martini i Nordingrå anmälde saken hos Upsala domkapitel. Härom
1 Genom hertig Karls bref "/12 1595 fick barnläraren i Hsand all behållen tionde af
Edsele s:n. (/. Nordlander, anf. arb. s. VI.)
3 Afskr. i Angerml. handl. 1587 (KA).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
