Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
I.YCKSELE
hvarför beslöts, att Laislapparne, som sedan gammalt lydt under Piteå, skulle med den
förenas till en församling, hvars kyrka var utsedd att uppföras på en plats, benämnd
Lyksälic. Mellan 7- à 800 timmerstockar voro redan ditskaffade för kyrkobygget.
Till khde i pastoratet hade jämlikt K. Maj:ts förordnande insatts herr Joen Estonis.1
K. Maj:ts instruktion af 20 okt. 1606 för den då utsända lappmarkskommissionen
förskref, att till förbättring af prästernas och kyrkornas underhåll äfven åtskilliga
byar af respektive kustsocknar skulle öfverföras till lappmarkspastoraten, hvadan
Umeå fick släppa till 5 byar i nuvarande Degerfors socken. Kommissionens i juli
1607 afgifna rapport förmäler, att Lycksele kyrka då var fullbordad med tak och all
inbyggning. Lapparne framförde till Kgl. Maj:t underdånig begäran om klocka,
mässekläder och kalk, som ännu fattades. Plats för prästgården var ännu ej bestämd,
men kommissarierna hade på återresan träffat den utnämnde khden herr Joen E.
och beordrat honom att jämte 8 timmermän begifva sig dit upp för att ordna om
prästgårdsbygget, så att han enligt kgl. instruktionen snarast möjligt skulle kunna
bosätta sig där.
Lycksele äldsta kyrka låg på det s. k. Näset, ungefär en kilometer väster om den
nuvarande kyrkplatsen.
FÖRSTE KYRKOHERDE.
i. Jonas CEstonis (Joen Östensson) (1606—15), säges ha varit
född i Hallens by i Umeå landsförs.2, på grund hvaraf hans barn antogo
tillnamnet Halenius. Såsom kapellan i Umeå undertecknade han Upsala
mötes beslut 1593. Redan innan Lycksele kyrka var uppförd, kallar
han sig predikant i Umeå lappmark och uppbar enligt Daniel Hjorts
utanordning 13 jan. 1606 24 t:r spl. samt insattes af denne till khde 28
apr. 1606. Han s3’nes emellertid icke varit kunnig i lappska, utan måste
bruka tolk.3 Själf kallar han sig Guds ords ringhe tienare och
kyrkio-herdhe i Umå lappmark, då han åren 1609 och 1610 uppbär sin tillslagna
lön. Genom kon. Gustaf Adolfs bref 20 juli 1613 får herr Joen Östonis
förnyad fullmakt att som hittills vaia lappredikant uti Umeå lappmark
med förpliktelse att predika och förkunna för lapparne därstädes Guds
klara, rena och saliggörande ord, samt bekommer till sitt underhåll 48
t:r jämte 4 t:r vinsäd för kyrkan. Till förbättring af hans inkomster
bekräftades det tidigare beslutet om öfverförandet af de öfveista byarna
1 Umeå socken till lappmarken, näml. Grenön (Granön) 4 gårdar, Texnäs
2 gårdar, Tväråträsk 3 gårdar, Kullsjön (Kussjön) 1 gård och Hjuken 4
gårdar* samt tillerkändes honom tionde af träsksiken, som bönderna fiska
1 Han kallas af misstag Joen Olai i ifrågavarande relation och Jören Olai i kgl.
instruktionen 20 okt. 1606 (anf. arbete s. 223).
2 Någon by Hallen finnes ej i Umeå, men väl i Nordmalings socken.
8 Handl. t. Skandinav, hist. 39, s. 192.
4 Dessa byar tillhöra nuv. Degerfors socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
