- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Andra delen /
199

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NEDER-LULEÄ

igi

ottesång, högmässa och aftonsång. Prosten predikade själf i högmässan
och när han vände sig till åhörarne med orden: Hafven tolemodh, jagh’ vil
strax lychta, tå gnydde the och sadhe: välsignath vari Gudh, vij fåm tijd
höra Hans ord». Han synes haft stark benägenhet att i alla händelser
spåra en gudomlig nemesis. Härpå tyda flera yttranden, han fällde.
Då Bureus och han sutto och talade om huru kon. Gustaf I lät bryta kull
klostret i Upsala och bygga upp Örby slott och hans söner måste sitta där
fångne, yttrade herr Andreas Lulensis, att oansedt det var rätt att
kloster-lefnaden och munkeriet nederlades, så var det ej rätt, att murarne skulle
kullrifvas, som till Guds ära i en god akt uppbyggda voro, utan måtte
hellre blifva undt till någon skolas underhåll och till ungdomens, pigors
och döttrars upptuktan. Af Bureus’ anteckningar framgår äfven, att
redan vid denna tid en sockenskola fanns i Luleå, där barnen undervisades
af kapellanen i hans stuga; de öfvades att sjunga »läxor» och psalmer och
straffades »med sten och band och rijs», och hvarje gång badstugan eldades
i Luleå prästgård fingo alla djäknegossarne äfven bada, sä ofta det
bryggdes fingo de en kanna färsköl. Prosten var en mycket hederlig man och
berömlig själasörjare. Hans bror Magnus Petri Grubb var khde i Frötuna.
Då hans måg ärkebiskopen afled år 1600, tog prosten Anders Grubb tre
af sina dotterbarn till sig för att uppfostras, men sedan änkan gift om sig,
återsändes de till Upsala. Till Luleå kyrka skänkte prosten en ljuskrona,
två andra skänktes af några bönder. Äfven föranstaltade han om, att
den större kyrkklockan på socknens bekostnad inköptes. Hans dödsår
har oriktigt uppgifvits vara 1596, men grafstenen öfver honom framför
altarringen utvisar, att han aflidit år 1611.1

G. m. Christina Samuelsdotter.

Barn: Brita, g. m. khden Gerdt i Skellefteå; Elisabeth, g. m. 1) ärkebiskopen
Nikolaus Olai Bothniensis, 2) m. professor Claudius Opsopæus; † 1615; Petrus
Grubb, physices professor i Upsala, slutl. assessor i Kgl. Hofrätten i Sthm;
Ingeborg, g. m. khden mag. Henrik Opsopæus pä Norremalm i Sthm; Margareta,
g. 1605 m. prosten Joh. Anthelius i Gefle, förut astron, professor i Upsala;
Samuel Grubb, græcæ linguæ professor i Upsala 1608, sist khde i Väla, † 1662;
Catharina, g. m. khden i Arbrå Petrus Jonæ Hudvichius (Fant 1, s. 115).

Luleå lappmark d. v. s. Jockmock afskildes till eget pastorat 1607, men
återföll under efterträdaren 1617 till Luleå gamla moderförsamling.

15- Engelbertus Laurentii (Bure) (1613—21), f. 1542, fadern

1 Prostens grafliäll, som sedan äfven fått tjäna som griftsten öfver dottersonen khden
Joh. Anthelius, bär följande i yttre randen ristade inskrift: Her är begrafwen Andreas Petri
som afsomnade i Gvdi 1611 sedhan han thena forsambling i 43 ähr med rcen evangelii lära
och Gvd lieligit lefwerne förestått hadhe. Gvdh gifve honom en evig frögdeful vpståndclse
på then yttersta dagen. Amen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:58:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/2/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free