Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
N EDER-LULEÅ
var khden Lars Svenonis i Säbrå. Han åtnjöt jämte sina bröder
undervisning af fadern i hemmet, sedan i Gefle skola samt skall ha kommit
till Upsala 1561; prästv. till sin faders adj. 1568 samt blef år 1579 hans
efterträdare ss. khde i Säbrå med dess tillhörande annex Häggdånger,
Hernö och Stigsjö. Var närvarande på Ångermanlands landsting i Bjärtrå
31 juli 1582. Under hans khdetid därst, anlades Hernösands stad, hvilken
skulle såsom särskild församling jämte Hemön afskiljas från Säbrå, men
på borgerskapets anhållan fick herr Engelbert 1586 tillstånd att med
Säbrå förena khde-befattningen i staden. Genom byte med sin broder
Hans blef han khde i Själevad 1589 och ss. sådan var han personligen
närvarande vid Upsala möte 1593, där han synes spelat en något mera
framskjuten roll ss. deltagare i de deputationer, som från prästerskapet
afgingo till hertig Carl, och en af de bästa bevarade berättelserna om detta
möte är sannolikt författad af honom. Han har likaledes deltagit och
undertecknat riksdagsbesluten i Upsala 23 febr. 1594 samt i Söderköping
22 okt. 1595. Själevads pastorat innehade han till år 1613, då han redan
70-årig, förmodligen på grund af sina söners framstående förtjänster,
befordrades till Luleå pastorat. Tillträdesåret är bekant därigenom,
att han i Själevad s. å. betalte en krigsskatt, som utgick med 12 öre för
hvarje bonde, men då han s. å. kom till Luleå affordrades honom ånyo
samma skatt af Västerbottens-fogden Abraham Staffansson; han befriades
genom kammarrådens bref 14 dec. 1615 från det senare krafvet. Norlander
omtalar i sina Norrländska samlingar (h. 6, s. 306) ett sorglustigt uppträde
i Luleå prästgård 1614, då en fogdetjänare Oluf Olsson efter åtskillig
väl-plägnad i prästgården äfven fick låna en ridhäst af herr Engelbert och
före affärden fann hästen så kvick och vacker, att han begärde och erhöll
lof af prästparet att för ro skull få rida in i präststufvan. Kaplanen herr
Olof Nicolai, som från sin kaplanstuga åsåg hans åtfärd, skyndade dit
och frågade hvarföre han så red och gjorde hästestall af prästestufvan.
Och då ryttaren tyckte, att det icke angick honom, kommo de till fångs
tillhopa och begynte parlamenta (träta), hvarvid den förre ryckte något
skägg af kaplanen och sade sig vilja slå det på kåken; på tinget erkände
han, att han gjort det i öh’illo och hastige mode. Eftersom menigheten blef
förargad, att skägget blef ryckt af deras predikant, blef Oluf saker till 40
marks böter, och han lofvade, att när hän finge råd och lägenhet, gifva
kaplanen en äreskänk. Den gamla ännu bevarade kyrkporten bär årtalet
1616 och har sålunda tillkommit i prostens tid. Ärkebiskop P. Kenicius
höll visitation i Luleå 18 juni s. å. Kyrkans orgverk, skänkt af lappfogden
R. Stegers änka, var då färdigt. Det må ej förtigas att prosten, som var
satt att vaka öfver gammal kyrklig och ärbar sed, själf vid ingående af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
