Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
NEDER-TORNEÅ
NEDER-TORNEÅ
med HAPARANDA STAD och KARUNGI KAPELL.
(Norrbotten.)
Torne var ursprungligen kapellförsamling under Luleå (se inlcdn. till
Neder-Luleå). Tidpunkten för kapellets anläggande är ej närmare känd, men då man af en
vittneshandling från 13741 vet, att biskop Hemming i Abo på uppdrag af ärkebiskop
Hemming Nilsson å hans och Upsala domkyrkas vägnar invigde kyrkogård i Torne
omkring midten af 1340-talet, är det sannolikt, att kapellet då var jämförelsevis
nytt. Samma handling upplyser äfven om, att de båda stiftscheferna antagligen
sommaren 1347 sammanträffat i en hamn, belägen mellan Luleå och Torneå kyrkor,
hvarvid frågan om stiftsgränsen afhandlats, samt att ärkebiskopen sedan utsträckt
sin resa till Torne, där han döpte ett 20-tal lappar och karelare (finnar) från Uleå,
Kemi och Sim i ett stort kar, som särskildt för detta ändamål insatts i kapellet, under
det att den öfriga menigbeten stod utanför. Ungefär samtidigt med ärkebiskop
Birger Gregersons sträfvanden på 1370-talet att utvidga ärkestiftet till Uleå älf på
Abo stifts bekostnad organiserades de norrbottniska församlingarna till ett kontrakt
»Contracta dicta butn» enligt domkyrkans jordebok 1376.; Ett årtionde senare
framskymtar namnet på den förste kände kontraktsprosten häruppe, herr Anders, prost
i Norrabotten, hvilken är närvarande vid ett domstolsutslag i Torneå 29 juni 1386.®
Huruvida församlingen redan då var utbruten från Luleå till eget gäll känner man ej.
Som särskild socken är Torne i hvarje fall uppfördt i 1413 års jordel>ok, omfattande
30 rökar.4 Mot slutet af medeltiden synes Torneå legat under Upsala domprosteri
ss. prebende. I det bref, hvarigenom ärkebiskop Jacob Ulfsson 20 aug. 1482 erhöll
Norrbotten i förläning, uppräknas äfven Torr.ö med Särkilax, nuv. Öfver-Torneå,
som annex. Genom kgl. bref 20 nov. 1330 utbröts detta till eget pastorat, men föll
snart tillbaka som annex under moderförsamlingen för att i början af 1600-talct
ånvo afsöndras på samma gång som Torneå lappmark, hvilken alltjämt hade lydt
under Neder-Torneå men då fick egen kyrka och khde i Enontekis med ett kapell
vid Simojärvi. Detta pastorat återförenades emellertid redan år 1614 med
Neder-Torneå och uppdelades i 3 själfständiga församlingar först 1673 (se inlcdn. till
Juckasjärvi, Karesuando och Kautokeino).
I Neder-Torneå sockens öfre del bildades är 1745 kapellaget Karungi, som 1782
förklarades för eget pastorat under namnet Karl Gustaf, se där vidare.
Platsen för det första kapellet i Torneå är ej närmare känd, men låg knappast i
närheten af den nu på Björkön belägna kyrkan, hvars byggnadsår ej heller är bekant.
Den är af sten, 54 ’/a aln. läng och 23’/a aln. bred, blef plundrad af ryssarne 1717 och
1 Peringskiöld, Mon. Upl. 1 s. 4.
ä A\ Ahnlund, Hist. tidskr. 40 (1920), s. 4x7.
3 K. Hausen, I-inlands Medeltidsurk. 1, n. 947. Då det är ovisst om prosten Anders’
församlingskyrka var Luleå eller Torneå, har han icke uppförts i någonderas series pastoruni.
Sannolikheten talar dock för, att Luleå varit prostsäte vid ifrågavarande lid.
4 Styffe, Skandinavien under unionstiden, uppl. 3, s. 398.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
