Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEDER-TORNEÅ
241
var 1719 så bristfällig, att ett murras ägde rum Palmsondagen under gudstjänsten
ini själfva kyrkan vid prästbänken.
Redan 1584 hade kon. Johan III yrkat på att en stad skulle byggas vid Torne
och blott några veckor före sin död sände kon. Carl IX 10/io 1611 en instruktion till
Stellan Mörner och Reinh. Steger att på Svensarö anlägga en kungsgård och där äfven
bygga en köpstad, dit birkarlarne skulle flyttas.1 Det dröjde dock med anläggningen,
ty först d. 12 maj 1621 erhöll Torne stad sina första privilegier. Till en början använde
sig stadsborna af socknekyrkan på Björkön, men då denna endast var tillgänglig
sjöledes, hvilket särskildt höst och vår vållade svårigheter, anhöll borgerskapet att
få bygga egen kyrka och ingick till 1642 års riksdag med begäran om understöd i
form af allmänna kollektmedel. Stadskyrkan uppfördes 1647 men nedbrann, träffad
af ett åskslag 21 juni 1682, jämte alla inventarier. Den nya ännu kvarstående kyrkan
med högt spetsigt torn förlades omkring 300 alnar norr orri den förra och stod
redan midsommardagen 1683 färdig till invigning, hvilken förrättades af prosten
Ol. Graan från Piteå, ehuru den först något senare erhöll sin dekorering och målning.
Dessa kyrkor, både lands- och stadskyrkan, tillhöra icke vidare Sverige.
Klyf-ningen af Neder-Torneå pastorat vid Finlands lösslitande från moderlandet genom
fredstraktaten i Fredrikshamn 5 sept. 1809 medförde, att församlingsdelen å svenska
sidan måste skaffa sig nv kyrka, hvilken uppfördes af trä med sidotorn i Haparanda
by år 1825 och tillika blef stadskyrka, då Haparanda år 1842 erhöll stadsprivilegier.
Innan kyrkan kom till, förrättades gudstjänsten i Saxis pörte.
Efter 1823 har det ordinarie prästerskapet i församlingen bestått allenast af
kyrkoherde, till dess därjämte enl. kgl. resolution 18 okt. 1872 en komminister, bosatt
i Haparanda stad, anställdes efter dåv. khdens afgång. Den förste komministern
tillträdde sin tjänst 1893.
KYRKOHERDAR.
1. Dominus Ragvaldus [före 1477], ständig vikarie och
innehafvare af kyrkoherdebeställningen i Torne.2 Efter hans förmodligen nämnda
år inträffade död synes någon sökt tränga sig till ämbetet eller någon
obehörig myndighet velat utöfva tillsättningsrätten, enär domprosten i
Upsala Ericus Andreæ fann sig föranlåten att afge en skarp protest under
framhållande, att Torneå kyrka lydde under domprosteriet i Upsala,
och att det var domprosten, som enligt gammal häfd innehade laglig
presentationsrätt till denna khde-befattning, äfvensom att domprosten årligen
af Torneå församling ägde uppbära en inkomst af 30 mark. I anledning
häraf tillkännager domprosten, att han i laga tid till dom. Ragvaldi
efterträdare presenterat
2. Magister Nicolaus Gerdari [utn. 1477], en i lärdom, lif
och lefverne framstående och bepröfvad man (virum scientia, vita et
1 Waaranen, Handl. upplysande Finlands hist. 3, s. 163.
a Grönblad, Nya källor till Finlands medeltidshistoria, s. 67.
16—23310. Härnösands stifts herdaminne. Del II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
