Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NJURUNDA
267
ix apr. 1773. Till uppehållande af tjänsten efter honom sändes
pastors-adj. Nils Wiklund hit. (Hdpr. w/4 1773.)
G. 1) m. Christina Grape, f. */« 1725, dotter af khden i Ö.-Kalix Is. Grape.
2) m. Christina Björkman, dotter af faktorn Erasmus Björkman vid Kengis
bruk.
2. David Niclas Cneiff (1778—82), se khdar i Karl Gustaf.
NJURUNDA
med GALTSTRÖM och SVARTVIK.
(Medelpad.)
Den sydligaste af stiftets kustförsamlingar, torde Njurunda äfven i anseende
till åldern böra räknas såsom en bland de äldre. Enligt uppbördslängden öfver
sex-årsgärden år 1314 (DS 3, n. 1946) var den årliga utlagan från Nyurundum V» mark,
och till lösen för ärkebiskopens pallium år 1316 bidrog församlingens präst med l/« mk
och kyrkan med 2 öre. I Hälsingelagen nämnes äfven denna socken. Här låg ett
af Upsala ödsgodsen, som kon. Gustaf Wasa 1528 öfverlät till sin trotjänare Bengt
Joansson.1 På 1420-talet tvistades om ett i en fors invid kyrkobordet beläget
ncjon-ögonsfiske, hvilken tvist afdömdes af ärkebiskop Johannes Haquini, då han i febr.
1426 visiterade i Njurunda, på så sätt att Olof i Dingersjö mot afstående af sin
fiskerätt åt prästbordet erhöll en åker Frelom i Dingersjö såsom vederlag, hvarjämte
prästen och hans kommande efterträdare förbundos att för Olof, hans hustru och
deras föräldrar årligen hålla en själamässa. Detta nejonögonsfiske, som numera
ej existerar, föranledde emellertid, liksom andra under kyrkobordet lagda lägenheter,
långvariga rättstvister på 1600-talet mellan prästerskapet och byamännen.
Enligt traditionen skall den äldsta gudstjänstlokalen i församlingen varit ett
litet oansenligt kapell beläget i Kvissle, där man ännu kan se rester af grundmurar
till en rektangulär 7 m. läng, 6 m. bred byggnad. Tidpunkten, då detta kapell ersattes
med den som ruin ännu kvarstående medeltida stenkyrkan, är ej känd. Belägeu vid
stora landsvägen nära den gamla bron öfver Ljungan, har hon bakom sig en lång och
invecklad byggnadshistoria, som H. Cornell utrcdt2, och som visar, huru hon undergått
icke mindre än fyra byggnadsfaser. Kyrkan skonades vid ryssarnes härjningar i våra
kusttrakter år 1721, men löpte i stället risk för de utskärningar, som älfven gjorde i
den terrass, hvarpå hon låg. Församlingen såg sig därför nödsakad att 1729 för
konsist. i Hsand påpeka, att endast 15 à 16 stegs afstånd då förefanns mellan bogården
och vattnet, hvarför man anhöll om beviljande af en kollekt för att förebygga den
1 »Wi Gostaff . . unnc och tilläto wi oss älskelige trotienerc Bengt Joansson til intaga
Konungzödhe i Mcdelpadh i Niurunda Sochn och deruppå bygga gården oss och Cronone . .
Gifvit i Ubsala d. 19 Öct. år 1528.» Ur Brocmaiis afskrifter i Vitt.-Hist.- och Ant. Akad. ark.
Originalbr. fanns hos en Peder Olsson.
2 Norrlands kyrkliga konst under medeltiden Ups. 1918, s. 21—23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
