Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•2go
NORA
rättegång, som är belysande för tiden och här relateras efter dombrefvet.
En kvinna, som hade sitt tillhåll i Frånö i Gudmundrå, föregaf sig bland
annat äga förmåga att upptäcka trollkarlar och trollkvinnor och att utvisa
dolda skatter i berg och jordhögar; hon kallade sig själf »den visa» och
anlitades äfven af rätt många, till och med af ett par präster. Då dessa
kommo under fund med hennes bedrägerier och förvillande af människor,
begynte de förmana allmogen att ej efterlöpa detta djäfvulspåfund. I
synnerhet herr Nils i Nora visade sig härvid nitisk i tjänsten, sägandes
henne ej annat fara än med djäfvulsdikt. När hon ej kunde skaffa bevis
om sin underkunnighet, anklagade hon herr Nils för att han med trolldom
skulle ha förgjort hennes visdom och varit anledning till åtskilliga
namngifna personers död. Dä landsfogden Kjell Nilsson, som en tid varit
bortrest, hemkom, grep han kvinnan, förde henne till Kungsgården och anställde
undersökning på tingen, hvarvid herr Nils fästade lag, den han göra ville
på sitt skepplagsting med en sådan bepliktelse, att om den trolldom finnas
kunde med honom, som honom påsagd var, »welkorade han sig på en eld».
På tinget i Nora 20 juni 1551 trädde herr Nils fram för lagen, vittnade
och »svor på lagboken sig fri för samma trolldoms förevitelse med tjugofyra,
nämligen de tolf, som i nämnden suto, item tesso efterskrifne tolf på
golfvet, herr Henric i Torsåker, herr Dominicus i Nordingeratt, herr Olof i
Gumunderatt, herr Lårens i Sebrått, herr Benet capellan i Nora, herr
Henric capellan i Nordingeratt, Håkan Andersson i I-Ionön, Gregis
Andersson ibid., Tomes Person borgerleijaknectt i Nora, Siurd Monson i
Rosvik, Erik Olson i Skog, Nils Olson i Bolestatt. När nu sådant lagvärn
och ed var gjord, dömde fogden och Erik Jonsson, lagmannen i
Ångermanland och Medelpad, herr Nils kvitt och fri för samma förevitelse och
tilltal vid den plikt och bot, som honom tillgäller, som ljuger ens mans lif
och äro ifrån1». År 1553 utgaf khden i en hjälpgärd till Kgl. Maj:ts behof
5 mark 2 öre, men dog förmodligen i slutet af samma år, enär herr
Dominicus i Nordingrå 23 febr. 1554 till kon. Gustaf levererade en silfverskål
om 12 lod, som framlidne herr Nils i Nora socken testamenterat. Af
sitt kyrkosilfver afstod församlingen år 1548 till kronan en förgylld
mon-strans om 9 löd. mark 12 lod, Bjertrå en förgylld kopparmonstrans om 6
löd. mk 4 lod samt Skogs kyrka en liten förgylld monstrans om 2 löd.
mk i lod.
4. Petrus Laurentii (1555—78) arrenderade den gamla
kyrk-jorden Slipsta 1555 och utgaf s. å. en kostgärd. Hos honom rastade
riksrådet Thure Persson i mars 1557 pä sin resa från Finland. Herr Petrus
1 1’appcrsdok., tillh. Vitt. hist. o. ant. ak., nu i RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
