- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Andra delen /
319

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDINGRÅ

321

förmögnaste af Ångermanlandsprästerna. Vid sin utnämning till khde
här i Nordingrå inköpte han 1574 för S40 mk Sättra hemman i Vibyggerå,
där han 1586 hade en ladugård med 16 kor. Köpet bekräftades af kon.
Sigismund 11 mars 1594. Han var 158S prost öfver Ångermanlands södra
kontrakt, stadfästades i prostaämbetet af ärkebiskop Andreas 1590 vid
hans visitation och underskrifver 1593 Upsala mötes beslut i samma
egenskap, men synes aflidit följande år. Genom kon. Joh. III:s bref 17 juni
1590 erhöll han 1 års frihet frän utlagor och gärder för liden stor skada
af vådeld, och för fullbordande af sin sons lärda studier bekom han s. å.
ett rikligt understöd af ej mindre än 10 pd 7 säl. i1/» fat spannmål.

Sonen Ericus Henrici, inskrefs i Jena universitetsmatrikel 1592.

10. Olaus Martini (1595—1625) blef khde i Sidensjö 1574 efter
företrädaren, som han likaledes här år 1595 efterträdde både som khde och
prost eller penitentiarius, såsom ban ock kallas. Han undertecknade 22 okt.
1595 riksdagsbeslutet i Söderköping. Då Johan Bureus år 1600 gjorde sin
antikvariska resa till Norrland, gästade han 3 okt. Mäster Olof i Nordingrå,
hvilken förutspådde honom, att han skulle blifva ärkebiskop, en spådom,
som dock icke slog in. År 1602 yrkade utsocknarne Ullånger och
Vibyggerå på att oftare erhålla gudstjänst, men Upsala domkapitel resolverade,
att khden icke skulle vara förpliktad att göra dem mer tjänst än halfva
tiden mot Nordingrå, som det brukligit varit hafver och efter utgiften
till prästens underhåll. »Så är ban ock nu åldrig och behöfver derföre en
af sina kapellaner sig till hjälp hemma, när han så kan behöfvas.» (Udpr.
"/i 1602.) Bland de uppgifter herr Olof meddelat Bureus är en af särskildt
värde, i det den gifver en högst enastående inblick i ett kristet själslif
från dessa tider. I Nordingrå fanns en bonde, f. d. nämndeman Anders
i Skärsta (Jeresta?), omkr. 120 år gammal. När herr Olof kom till honom
i hans svaghet och frågade, om han tyckte långsamt och ledsamt vara att
ligga så ensam, medan folket och dottern, »som sytan skulle», voro på
åker och äng, svarade han: Jag är icke ensam, ty jag hafver alltid så vackert
folk hos mig, Guds änglar, som gå och luta sig till mig in i sängen. Vid
dem gläder jag mig, ty de sjunga så vackert; mäst sjunga de: Christus
then rätta herren Gudz son i evighet, och den versen: All macht hafver tin
fadher i händer gifvit tigh; så sjunga de ock: Gudh af sinne barmhertighet.
När herr Olof råkade säga: fattig man, huru mår du? svarade han: jag är
intet fattig, ty jag haver Jesus hos mig alltid. Han sade sig aldrig tagit
mutor, när ban satt för rätta, »utan en gång skänktes mig en täljknif».
När tolfmännen icke gjorde rätt, lopp ban strax från dem, och när ban var
på syner, gick han genast hem från de andra och följde dem aldrig »till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/2/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free