Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
OFFER DAL 4
skicklige dragonen Gregorius Kaat därtill förfärdiga den af 464 stycken hopfogade och
med ornamentslingor i plattskärning prydda dörren, som nu l>evaras i den nya
kyrkans sakristia. Likaså förstorades öppningen i stenmuren, som skiljde koret
och skeppet, från 3 alnar i bredden till 6l/3 aln. och höjden därefter, hvarjämte golfvet
i koret upphöjdes. Under åren 1698—99 uppfördes likaledes af Raaf en ny solid
klockstapel, och 1715 ersattes det af endast skrubbhyflade, fula granbräder löst hopfogade
tunnhvalfvet i kyrkan af ett under byggmästare P. Bloms från Gäfle ledning uppsatt
trätak i trenne hvälfda afdelningar. Utrymmet i denna gamla kyrka blef dock till sist
otillräckligt, och den nuvarande stenkyrkan uppfördes af Pehr Olofsson i Dillne
till 4 gånger så stor rymd. Hlott 11 alnar af den förras murlänga bevarades i sydvästra
hörnet af den nya byggnaden. Kyrkan invigdes 17 juli 1768 af prosten Olof
Genberg, tornet tillkom först åren 1813—14.
Bland kyrkans dyrbarare inventarier märkes en nattvardskalk, hvars
inskription tyder på, att den kommit som krigsbyte från Tyskland. På kalkens fot läses:
MARTIN. LAGUS. CRUCIGE.RORUM. PRÆPOSITUS. SERENISS.
ARCHI-DUCIS. AUSTRIÆ. CAROLI. ET. EPI. BRIXHIEN. ET. VRATISLAVIEN. IN
SPIRIT. CONSILIARIUS. ET. COMMISS. F. F.
Man finner, att kalken ursprungligen tillhört Martin Lagus, de tyska
korsrid-darnes prost och tillika andlig rådgifvare och kommissarie åt biskopen i Brixen och
Breslau, ärkehertig Carl af Österrike. Kalken liar bevisats vara tillverkad i
syd-schlesiska staden Neissc något af åren 16:3—ig och togs sannolikt som byte,
då svenska trupper besatte staden 5 juni 1642.1
Offerdals kyrkoarkiv är synnerligen rikhaltigt, då det i väsentlig grad äfven
omfattar handlingar ur landskapets prostarkiv, och dess historiska värde har än
mera förökats genom en af prosten F. Wimmercranz utgifven förteckning öfver
dess innehåll.
KYRKOHERDAR.
1. Andris, prester i Affloardall [1347], uppräknas bland de
jämtländska män, som på landstinget å Frösön 30 dec. s. å. upptogo
svaromålet på den klagan, som landets dåvarande syssloman Nicolas Petersson
anfört mot jämtlänningarna, hvilka i ett bref till konungen och Norges råd
gjort honom vanryktad. De kände ej anklagelsebrefvets innehåll, sköto
skulden på dem, som hade sigillet i förvar, och förklarade, att de ej visste
om sysslomannen annat än det godt var. (DN 2: n. 287, DS 5: 11. 4274.)
2. ’Petrus [1438], kyrkopräst i Aflodal, upptages af Tunteus
som vittne i ett permebref dat. dominica palmarum (6 apr.) 1438. Brefvet
ej anträffadt.
3. Herr Paul [1440], kirkioherre i Afflodal, var närvarande på
vapentinget i Alsen 25 juni detta år och bevittnade, att Helga Clemitsdotter
1 Se härom den eleganta utredning, som öfverintendenten E. G. Folcker lämnat i Sv.
Slöjdföreningens årsbok 7, 1911, s. 83—86, där kalken äfven är afbildad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
