Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
O VI KEN
som med böjda knän och med ljus i händerna visade sin andakt för
högaltarets bilder och läste sina pater noster, Ave Maria eller credo eller hvarje
ar besökte kyrkan på dess invigningsdag. I en skrifvelse, daterad Upsala
den 3 mars 1510 (DN. 16: n. 348), befaller ärkebiskopen prosten Nils att
vid ämbetets förlust se till, att socknestugorna såväl vid
moderförsamlingarne som vid kyrkorna i Jämtland flyttades från prästgårdarne och
ned till kyrkovallen, hvarom han vid senaste visitationen gifvit tillsägelse,
men hvilket ej verkställts. Till Margareta och Birgitta Halvardsdöttrar
i Obbåsen sålde prosten trettondag jul 1520 två delar i ödeshemmanet
Kempedalen i Oviken för 20 mark örtuger, vid hvilken försäljning
kyrko-herdarnc herr Nils i Rödön och herr Peder i Refsund fungerade som vittnen.
Prosten Nils Gudmundsson måste ha aflidit om hösten 1525, ty i det
tryckta cirkulär, som utgafs vid 1526 års synodalmöte, uppföres han
såsom afliden efter förra mötet, som hölls i juli 1525, och efterträdaren
befinnes redan i februari 1526 vara i full utöfning af sitt ämbete. (DN.
14: n. 203, 225, 276, 515; 16: n. 348.)
10. Erik Andersson (1526—63), Jämtlands reformator, är
förmodligen identisk med den Ericus Andree de Upsalia, som 21 april 1512
såsom student inskrefs i Rostocks universitetsmatrikel. Hans första
framträdande i Jämtland daterar sig från början af år 1526, då han som
nyutnämnd landsprost och khde i Oviken ledsagar ärkebiskop Johannes
Magnus på dennes visitationsresa i församlingarne och bevisligen varit
närvarande i Lit och Undersåker. Hans förmåga och skicklighet sattes
snart på hårda prof under de svåra nya förhållanden, som inträdde i och
med reformationen, hvilken särskildt i Jämtland ledde till många
slitningar. Landskapet var ju ett norskt land, styrdt af dansk-norska fogdar,
men lydde i kyrkligt afseende under Upsala ärkebiskopsdöme. Det
öfvervägande flertalet präster voro svenskar, tillsatta af domkapitlet i Upsala,
dit biskopstionden och andra prästerskapet pålagda gärder utgingo.
Sedan ärkebiskopen flyktat ur riket och Gustaf Vasa ined stöd af
riksdagsbeslutet i Västerås 24 juni 1527 brutit med påfven i Rom, hvarigenom
första steget till den svenska kyrkans reformation var taget, töfvade
konungen ej länge att sätta sina kyrkopolitiska planer i verkställighet. I
skrifvelse till Jämtlandsprosten 12 okt. s. å. framhåller han sig jämlikt
riksdagsbeslutet ha rätt att »nogot vetha vthåff then rentha oc saker som
j her til dags haffue vthkrafft och vpbåret på biscopens vägne vti edert
prosterij», samt befaller honom infinna sig i Upsala och vid nästkommande
disting härför göra räkenskap, då han i likhet med öfriga landsprostar i
Norrland skall fà underrättelse, hur framdeles må förfaras i detta afseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
