Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O VIKEN
31
(KGR 4, s. 346). Den norske ståthållaren Vincent Lunge hade emellertid
fått vetskap härom och aflät 5 jan. 1528 en försmädlig skrifvelse till Upsala
domkapitel, däri han bland annat säger sig ha försport, huruledes man
efter ärkebiskopens fördrifvande pålagt präster och kyrkor stort
sub-sidium och valt kon. Gustaf till sin ärkebiskop, den heliga stolen till skada
och obestånd; det vore dock större skäl att landets präster och kyrkor,
om de skulle skatta till några världsliga herrar, hellre gjorde det till sin
egen herre och konung än till främmande regenter. Fördenskull hade han
för kon. Fredriks räkning af prosten i Jämtland herr Erik utkräft 80 danska
mark, motsvarande biskopstionden för året (KGR 5, s. 220). 1 en
svarsskrifvelse medgaf domkapitlet att provinsen var ett norskt land
och framhöll att man icke ämnade befatta sig med något, som tillkom
kronan, men fordrade att prästerskapet, liksom i stiftets öfriga delar,
skulle erlägga det, som tillkom domkyrkan. Förhindrades detta, skedde
öfvervåld och sådant borde undvikas. Kon. Gustaf grep nu in och
inför hans maktspråk fann länsherren för godt att återbära den
beslagtagna penningsumman. Men den norska afvogheten tog sig dock
fortfarande uttryck i fogdarnes trakasserier mot de svenska prästerna i
Jämtland, en sak, hvaröfver prosten och bönderna klagade och som konungen
i ett bref af 1 jan. 1533 lofvade taga sig an (KGR 8, s. 165). Vid häfdandet
af dessa svenska intressen hade konungen ock städse att påräkna sitt
förnämsta stöd i landsprosten Erik Andersson, under det att äfven
tendenser till norska sympatier på ett par håll yppades bland det öfriga
prästerskapet. Redan i ett bref 9 febr. 1531 tackar konungen herr Erik för hans
hittills gjorda tjänster och beder honom vara behjälplig med något han
önskade genomföra. Hvad det rörde sig om skulle prosten få reda på
af mäster Peder Svenonis och Jacob Vestgöte, just de män, som sedan
upptogo klockskatten i Norrland.1 Inom prostens eget vidsträckta
pastorat förbättrades gudstjänstmöjligheterna genom anläggandet af
tvenne nya kapell i Bergs socken vid Rätan och Klöfsjö. St. Thoma?
dag år 1530 gaf han dessa »utskavens» (afsides liggande) byar tillåtelse att
få bygga kyrkohärbergen vid sina kapell (DN 14: n. 692), och enligt bref
af den 20 dec. 1540 hade han utverkat att kyrkogårdar fingo invigas
(DN 14: n. 802). Ett vittnesbörd om att han aktivt handhaft och främjat
reformationsverket genom anskaffande af de svenska reformatorernas
skrifter finner man i ett exemplar af Olaus Petri kyrkohandbok af år 1537,
1 Rörande klockskattens upptagande i Jämtland föreligger ej nägot dokument.
Däremot levererade prosten Erik i Oviken genom sin kapellan herr Mäns Olsson 23 maj 1548 af
de jämtländska kyrkornas uppburna altarsilfver 85 lüdig mark 8 lod 1 k vin t in samt 28 lödig
mark 4 lod förgylld koppar, hvarå kon. Gustaf samma dag utgaf kvitto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
