Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O VIKEN
33
är 1561 uppföres bland konung Erik XIV:s spioner. Han afled två
år därefter, enligt inskriften å den nu försvunna grafstenen i Ovikens
gamla kyrka: Hic jacet venerabilis nec minus pietate insignis dominus
Ericus Andreæ præpositus terræ Jemtiæ Obiit 1563. Han måste ha
varit en utomordentligt klok, rättrådig och rikt utrustad man.
Med sin hustru, som sannolikt afled före honom, hade han 4 barn, 3 döttrar
och 1 son.
Äldsta dottern g. m. khden Andreas Petri i Brunflo; mellersta dottern
g. m. Nicolaus Andreæ i Offerdal; den yngsta dottern g. m. khden Michael
Jonæ i Rödön, sedan i Mo och Rengsjö, Hälsingland; sonen Johannes Erici
Isopedius, stud. i Rostock 1564.
(Litt.: Al. Nordström, Jämtlands kyrkliga ställning. Hsand 1884; L. Bygdén,
Krän reformationstidevarfvet. Ett jämtl. privatbrev ài 1564, i JFT, 15d 7 1919—21.)
xi. Nicolaus Stephani (1563—71), f. i Söderköping, där hans
föräldrar år 1564 ännu lefde. Var khde i Örebro, då han sommaren 1563
såsom ordinarius och khde i Oviken förskickades till Jämtland i
fiendeland och händer, såsom han själf skrifver i ett bref till K. M:jt, dat. Sthm
ig febr. 1564. Han skildrar, huru han måste skingra både bo och bohag,
som han ägde i Örebro, och nödgades flytta den långa vägen mer än 100
mil, hvaraf han led mycket ondt och desslikes hustru och barn. När
han allt bekostat, och fört in i landet allt sitt gods, kommo fienderna och
jempterne och togo bort allt thet han åtte och allt thz hans folk åtte och
fångade en stoor part af hans tjenare både prester och drengar, drogo
ock efter honom vid pass 14 miler vägh, så att han undslapp med stoor
liffzfaare »och Herren Gudh ledsagade migh ther litt.» Nu är han alldeles
husvill och »kallelselös» och beder om något pastorat igen — antingen
Söderköping, där han är född och har sina föräldrar, eller Örebro, där
han nedlagt möda och omkostnad på åkerbruk och byggning, och tycker
det är tungt och svårt, att hans efterträdare Andreas, som platt intet
där bekostat, nyttjar och brukar allt hans stora arbete. Emellertid fick
ban återvända till Oviken, då det i Jämtland under svensk styrelse artade
sig till lugnare förhållanden. Enligt kgl. bref 29 jan. 1565 skulle han få
i lön uppbära 192 tr. korn. I Oviks prästgård undertecknade han och
Jämtlands präster år 1568 trohetsförsäkran åt kon. Johan III, som genom
bref 2 dec. s. å bestämde hans lön till 4 pundläster spl. Då Jämtland
genom freden i Stettin afträddes och lades under Trondhjems stift, begaf
han sig härifrån, utsågs till domprost i Växjö, bevistade som fullmäktig
för därv. biskop Nicolaus Knutsson mötet i Upsala 1572 och underskref
liturgiens antagande, hvilket rönte ogillande af Växjöstiftets prästerskap.
Blef där år 1583 biskop efter den s. å. till ärkebiskop utn. Andreas Laurentii
3 — 2525. Hernösands stifts herdaminne. Del. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
