Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAJALA
55
praktiska betoning leddes i en afgjordt mera lagisk än evangelisk anda,
men hvars förmåga att omskapa sinnena yppade sig i allmän
sedeförbättring, aftagande dryckenskap och minskad brottslighet. De
uppskakande predikningarna med deras realistiska bildval påverkade många af
hans naiva och lättrörda åhörare till den grad, att de icke förmådde lägga
band på sina känslor, hvilka utlöstes i de extatiska symptom, som på finska
benämnas »liikutuksia» och togo form af oartikulerade utrop och läten,
omfamningar och vaggande rörelser för att stundom öfvergå till halft
medvetslösa tillstånd. Under sådana scener, som på mera sansade åhörare
måste verka ytterst frånstötande, kunde predikanten knappt göra sig
hörd, men Læstadius själf synes ha betraktat det hela som verkningar af
den Helige Andes utgjutelse. Sina förnämsta lärjungar, bröderna Johan
och Petrus Raatamaa, m. fi., sände han som kateketer till angränsande
socknar för att verka i samma anda. För att få ett nytt arbetsfält beslöt
han sig för att söka Pajala nybildade pastorat, och efter att 27 okt. 1848
därå erhållit khdefullmakt hitflyttade han i mars följande är. Här rönte
han dock till en början större motstånd såväl i följd af åtskilliga
förlöpningar från hans sida som på grund af rörelsens utveckling i sekterisk
riktning, hvilket emellertid hvarken nu eller senare ledde till brytandet af
sambandet med kyrkan. Det rigorösa fördömandet af allt, som från hans
synpunkt kunde betraktas såsom lyx i klädedräkt och lefnadsvanor,
bidrog till att underblåsa anhängarnes oförsonlighet och hat mot andra
samhällslager och förlänade rörelsen själf ett fariseiskt och för den
kristliga fördragsamheten främmande drag. Ett hemskt morddrama, som i
nov. 1852 utspelades i Kautokeino, där två svenskar, en handlande Ruth
och länsman Bucht, dödades af några læstadianska lappar, gaf anledning
till att Læstadius offentligen beskylldes för att genom sina predikningar,
0111 än indirekt, varit vållande därtill. »Genom sina terroristiska
förkunnelser af lagen och yttersta domen, krassa bilder och skoningslösa
yttranden om präster och ämbetsmän» sades han framkallat svärmiska rörelser
bland lappallmogen och icke motarbetat villfarelserna. (Hsandsposten
1855 n. i.) Denna anklagelse kunde han med framgång tillbakavisa,
men andra klagomål följde öfver den grofva, stundom råa ton, som
kännetecknade hans predikningar och hvilken han visserligen sökte försvara
med, att han måste ställa sig på sina åhörares ståndpunkt för att kunna
krossa hårdheten i deras hjärtan. Men denna förklaring ansåg sig Hsands
konsist, ej kunna godtaga, »enär detta språk likväl ej bort sträckas utöfver
den allmänt erkända anständighetens gräns, helst genom en sådan
utsträckning det obildade sinnet antingen kvarhålles i sin förra råhet eller ock
möjligen ledes till en större grofhet i uppfattning och tänkesätt». I anledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
