- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Tredje delen /
61

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PITEÅ LANDSFÖRSAMLING 63



lön för den möda och de kostnader, ban nedlagt på ditskaffande af familjer, byggande
af bostäder och andra därmed sammanhängande åtgärder. Större delen af
nyodlingarna grupperade sig säkerligen kring den vidsträckta infjärd, där Piteälfven
utmynnar. Tidigt gjorde sig behofvet af kyrka och präst här gällande, enär redan
■330 ett khdeskifte ägde rum. Den första kyrkan, ett oansenligt träkapell, låg utan
tvifvel i den s. k. gamla Kyrkbyn, omkring 3 km. ofvanom älfvens nuvarande
mynning på dess västra sida, där spår af gammal bebyggelse ännu skönjas. Som nämndes
i inledn. till X. Luleå synes Piteå då varit moderförsamling till den förra. Rollerna
blefvo emellertid snart ombytta, ty på 1370-talet befinnes Luleå vara hufvudkyrka
och Piteå kapellag. Detta kan bland annat utläsas i det protokoll1, som uppsattes då
ärkebiskop Birger Gregersson på sin resa i Norrbotten 1 aug. 1374 gjorde ett
uppehåll i byn Pyrte, hvilken anges ligga i Luleå kyrksocken (in parochia ecclesiæ Lulo),
men hvarmed antagligen åsyftas Porsnäs i Piteå s:n. Här afgafs ett vittnesmål af
tvenne piteåbor Olaus kallad Quædhinger och A niorus* (parochiani capella; Pito), den
senare tillika kyrkvärd (tutor capeliæ Pito). I början af 1400-talet är emellertid Piteå
åter själfständigt gäll, ehuru antalet rökar i socknen år 1413 endast steg till 30. Den
donation af ’/$ af öja hemman till prästbordsjord, som häradshöfdingen i Norrabotten
Peder Diekn och hans hustru Gunild Guttormsdotter gjorde till förmån för Piteå
kyrka 14 apr. 1408, står påtagligen i närmaste samband med utbrytningen från Luleå
och kyrkans flyttning till Öjebyn. Den donerade jorden hade tidigare varit i kyrkans
ägo, men blifvit bortsåld.3 Piteå ingick äfven i den Norrbottensförläning, som
ärkebiskop Jacob Ulfsson 20 aug. 1482 fick mottaga af sv. riksrådet.

Till Piteå pastorat räknades motsvarande lappmark, där ett kapell uppförts
vid Arvidsjaur antagligen på Johan lll:s tid. Denna lappförsamling jämte ett par
af de öfre byarne i Piteå socken afgick till eget pastorat 1606. men äterlades redan
1614 under moderförsamlingen för att genom kgl. brefvet 24 sept. 1640 definitivt
afskiljas i samband med inrättandet af tre andra pastorat i samma lappmark,
Arjeplog, Nasafjäll och Silbojock (se resp. inledningar).

Piteå stads anläggning på området närmast omkring sockenkyrkan enl. kgl.
privilegiebrefvet 12 maj 1621 föranledde i ecklesiastiskt hänseende inga andra
åtgärder än en reglering och uppdelning af lands- och stadsbornas underhållsplikter
gentemot kyrkan och prästerskapet, men sedan staden, efter att natten till den 14 juli
1666 i grunden förstörts genom brand, år 1668 flyttats till Häggholmen, dess nuv.
plats, och 1684 fått egen kyrka, inrättades enl. kgl. resolution 3 dec. 1680 en
stads-komministratur, som till en början var förenad med en kollegatjänst vid stadens
trivialskola. Jämlikt kgl. bref 20 apr. 1900 har staden sedan 1 maj 1901 utgjort eget
pastorat; se Piteå stad.

Nordvästra delen af Piteå socken, hvarest ett kapell år 1807 uppförts vid
Alfsbyn, afskildes året därpå som annex, hvilket enl. kgl. medgifvande 20 apr. 1894 fick
pastoralrätt, se Älfsby.

Efter att dessa afsöndringar genomförts, påyrkades å kyrkostämma dec. 1901,
att den återstående delen af Piteå landsförsamling skulle klyfvas i 4 pastorat med nya

1 1’eringskiold, Monum. Upland, s. 3.

2 I tidigare herdaminnen ha de af misstag uppförts som präster i församlingen.

3 Donationsbrefvet är aftryckt i Eckl. bost. IV, s. 146. Enligt 1543 års jordebok
brukades då ena hälften af kyrkojorden i gamla Kyrkbyn skattefritt af prästen,dou andra hälften
utarrenderades af kronan.

«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/3/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free