Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
PITEÅ LANDSFÖRSAMLING 66
funnos 2 kapell. Såsom prost var han personligen närvarande vid Upsala
möte 1593 och undertecknade dess beslut om förkastandet af den röda
boken. Som bekant trycktes ej detta beslut förr än 1595, och i den tryckta
upplagan uppföres khden Anders Grubb i Luleå ss. kontraktsprost. Under
mellantiden har herr Anders Nicolai sålunda frånträdt prostämbetet.
Man kan nästan misstänka, att detta skett ofrivilligt, enär Upsala
domkapitels protokoll för den 1 mars 1593 sägen »Bleef talat om Din Andrea in
Pijta, at han meedh thett första skulle blifva priveradt för någre viktige
orsaken). Men då intet vidare härom förekommer i protokollen och han
sedermera synes åtnjuta hertig Carls förtroende, torde han äfven nu friat
sig från de beskyllningar, som tyckas hotande ha hängt öfver honom. —
Han blef af hertigen insatt i en kommission, som hade att utreda den
trassliga och svåra frågan om svenska kronans rätt öfver lapparne i de norska
och finsk-ryska gränstrakterna, och han synes i själfva verket högst
nitiskt fattat sin uppgift. Öfverste kommissarien Mauritz Jöransson
betygar ock 13 nov. 1596, att herr Anders, själf annan, på hans kallelse varit
med upp på landsryggen på sin egen omkostnad och med sina egna renar
och var af den största och bästa rättelse och undervisning om gränsen
och rågången genom lappmarken. De viktiga rapporter han nedsände
till hertigen i denna sak äro tryckta i Handlingar rör. Skandinaviens
historia, Bd 39. I en af dessa skrifvelser klagar han på sin kollega,
kyrkoherden i Umeå: »Men her Erie i Urna wille inthet göre oss her utij någodt
bestånd (bistånd) uthij thet honom war befälet så wel som oss». Att han
var en stor renägare och idkade handel såväl på Sthm som med lapparne
samt fullkomligt behärskade lappska språket framgår af flera handlingar.
Han är äfven bekant ss. en bland de tidigast kända sågverksägarne i
socknen; fogden i Västerbotten, Didrik Persson, som på hertig Carls befallning
reste omkring för att uppleta tjänliga sågkvarnställen, anför nämligen i
sin berättelse 28 mars 1595 bland annat, att »kyrkoherden herr Anders
uti Svensbyån i Piteå socken hade en sågkvarn, som är tjenlig, när dammen
förbättras». I någon af de tre första månaderna af år 1600 afled denne
verksamme man. År 1573 härjades prästgården af vådeld; i följd häraf
befriades herr Anders för 2 år från taxen. (Kgl. br. 29 aug. 1574).
Hans hustru, hvars namn nu ej är kändt, var sannolikt från Stockholm.
I stadens tänkebok för 1596 den 5 juli heter det: »Herr Anders i Piteå klagar
till Lars Holgersson, att honom och hans medarfvingar skett orätt i arfskiftet
efter Lars Holgerssons hustru». Förmodligen var den aflidna syster till herr
Anders’ hustru.1
1 Från khden Anders’ Nicolai tid förskrifver sig ett Piteå kyrka tillhörigt antependium
med årtalet 1589 insydt, ett för sin tid särdeles prydligt arbete af inhemskt ursprung. I ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
