Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
ragunda
og hver tredie helligdag udi Helisö. Udi Fors to hellige dage efter hverandre, og
udi Haasö hver tredie helligdag; udi Stuen 6 gange om aaret . . . og naar tjenesten
skeer udi Stuen skal de udi Haasö miste tjeneste» (Eckl. bost. 3, s. 390).
Knligt kgl. resolution 8 febr. 1781 inrättades en sockenpredikantbefattning i
Stugun med skyldighet för innehafvaren att tillika hvar 3:dje helgdag upprätthålla
gudstjänsten vid det nva kapell, som nybyggare på allmänningar inom Hammerdals,
Lits och Kamsele pastorat anhållit att få uppföra vid Borgvaltnct. I särskild af
domkapitlet och kon. befalln.hafvande utfärdad instruktion af 10 okt. 1781 fastställdes
hvilka nybyggare skulle höra till Stuguns och Borgvattnets »kyrkelag". Senare bjöd
ett nådigt bref af 31 mars 1857, att Stugun med Borgvattnet såsom annex skulle vid
inträffande kyrkoherdeledighet afskiljas till särskildt pastorat. Afsöndringen ägde
rum 1873 (se Stugun).
1 Fors. där församlingens komminister tidtals varit stationerad, anställdes 1809
en särskild sockenpredikant. Enligt kgl. bref 3 febr. 1871 skulle församlingen efter
dåvarande sockenpredikantens afgång afsöndras till egen menighet, hvilket skedde
1881 (se Fors).
Från år 1728 bodde pastoratets ordin. komm. i Håsjö. Hällesjö erhöll egen komm.
först 1882 enl. löneregleringsresolutionen 3 febr. 1871; dessa båda församlingar skulle
enl. kgl. bref 6 febr. 1903 afskiljas från Ragunda till särskildt pastorat med khde i
Hällesjö och komm. i Håsjö. Förste khden tillträdde 1904 (se Hallesjö). Ragunda
moderförsamling betjänades därefter af khden ensam till år 1907, då han till biträde
erhöll en pastoratsadjunkt, men denna befattning ersattes 1921 med en ordinarie
komministratur.
Den senmedeltida, nu öde stenkyrkan i Ragunda, förr belägen nära stranden af
den vid katastrofen 1796 urtappade Gesundasjön, nu tämligen högt öfver Indalsälfvens
flodbädd, påstås ha haft khden Josephus i Indal till byggmästare. Kyrkan med
sakristia i nordväst saknar torn och hade förut ett vapenhus af trä framför sydöstra
ingången. Hon undergick åren 1696—99 en omfattande restauration och omändring,
hvarvid bland annat sakristian tillkom, nva fönster upptogos samt skulpterade dörrar
förfärdigades af dragonen Gregorius Kaaf. Märkligast af bevarade inventarier är en
St. Annabild; predikstolen bär årtalet 1632. Församlingen arbetar för närvarande
pä återställande af den gamla vackra tempelbyggnaden.1 — Den nuvarande
tornprydda stenkyrkan påbörjades 1847 och invigdes 1853. Altaruppsats med målning
föreställande Kristus i örtagården och predikstol äro hållna i rococostil.
Såsom ett vid Ragunda kyrka fästadt minne af historiskt intresse må anföras, att
då den norske konungen Magnus Håkansson förlänade Ragundabönderna ett särskildt
sigill för att besegla tingslagets skrifvelser och skattelängder, befallde han 30 nov.
1305, att detta sigill skulle förvaras i Ragunda kyrka under trenne lås, hvartill Biörn
Jarunderson, Stæffan och Olafer Breidhaus skulle innehafva hvar sin nyckel, och när
någon af dem doge, skulle en skälig man utses till hans ersättare (DN 18, n. 3).
Kunga-brefvet fanns oskadt bevaradt i kyrkan ännu år 1601.
I socknen fanns i äldre tider ett Sancte Peders gille, äfven kalladt själagille i
Raffunda. Ar 1527 upptogo priorn Jöns Joghensson och konventet i St. Johannis
Baptista; klostret i Eskilstuna samtliga gillebröder och systrar i klostrets alla förmåner
mot en årlig afgift af 4 penningar af hvar person. (Origin. pà pergament i UB.)
1 Se: C. F. de Ron, Ragunda gamla kyrka (i Från ådaler och fjäll 1917, s. 79).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
