Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ragunda 113
öfverförda på Rödösidan och postkarlens rop ej kunnat höras för folkets
sorl. Khdens egendom sequestrerades, men återgafs till änkan och barnen.
G. i) m. Elisabeth Berg, företrädarens dotter.
2) m. Karin, änka efter borgmästaren Erik Marcusson Lang i Sundsvall
och moder till khden Petrus Lang i Brunflo, som sålunda var Uahins styfson.
Af barnen: Johan Olai Rahm, f. sannolikt 1652, blef såsom djekne i Gefle
skola för hädelser 31 mars 1671 dömd till halshuggning och att à båle brännas.1
Han hade hämtat sina hädelser ur Anders Kempes böcker 1’erspicillum bellicum
och Probatorium theologicum, hvilka synas varit spridda i Jämtland, där
Kempe bodde. Superintendenten P. Steuchius erhöll ock kgl. befallning att söka
uppfånga alla exemplar, som kunde öfverkommas; Catharina, g. m. löjtnant
Peter Drakenstjcrna; en dotter, g. m. Lars Huller, stud. 1660, inspektor vid
Graninge bruk; en son, för hvilken lektor Ol. Svanberg i Hsand blef förmyndare.
15. Petrus Rockstadius (1678—79), khde här dessa år, lät
återuppbygga den nedbrända prästgården, men undanträngdes af
efterträdaren, trots att Hsands konsist, ifrigt lade sig ut för honom. Från hans
korta ämbetstid kan vidare antecknas, att han på Ragunda ting 2 juni
1679 begärde upplysning, rörande några ägor och fiskevatten, som af ålder
tillhört kyrkorna i pastoratet, men hvaraf de nu icke på någon tid fått
någon inkomst. Han önskade veta, hvilken samma ägor då för tiden
brukat och huru därmed beskaffadt vore. Sist khde i Råneå.
16. Mag. Salomon Hofverberg (1679—1723), f. 26 jan. 1648, son
till khden i Berg Jöns Sigvardi, hvars barn antogo namnet Hofverberg
efter det berg, som dominerar därvarande kyrkby. Han blef stud. i Upsala
S nov. 1667; disp. pro ex. därst., men promov. till fil. mag. i Rostock 27
apr. 1676 ss. en påträffad gratulationsskrift ger vid handen.
Regementspastor vid Jämtlands regem. tillika huspredikant hos fältmarskalken
frih. Gustaf Horn. Genom sina klagomål om prejudice lyckades han med
högre sidoinflytelsers tillhjälp uttränga företrädaren och själv erhålla
Ragunda pastorat. Utn. till kontraktsprost blef han ganska missbelåten,
då Undersåker och Offerdal lades till prosten Burmans prosteri 1695, och
afsade sig mot slutet af sin lefnad prostbefattningen. Var Jämtlands
prästerskaps representant på riksdagen 1693. Han synes varit driftig
och nitisk i sitt kall, men kärf och mån om sig i ekonomiskt hänseende. Så
1 De skäl, som khde Rahm anfört för sitt landsförrädiska uppförande, synas på långt
när icke tillräckliga att förklara hans förändrade tänkesätt från 1657. Han hade ju satt större
delen af sin enskilda lösegendom i säkerhet. Däremot torde det hårda öde, som drabbat
sonen under mellantiden, kunna gifva en psykologisk förklaring till hans desperata hållning
mot de svenska myndigheterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
