Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
ramsele
Piteå skola 1818; stud. i Upsala ht. 1827. Med kgl. tillåtelse prästv.
i Upsala 13 juni 1830 på kallelse af landshöfd. generallöjtn. frih. G. A.
Peyron till huspredikant, hvilken tjänst han innehade till 1 mars 1837.
Af Sthms stads konsist, förordn, till 2:dre past. adj. i St. Clara 1 mars
1837—i juli 183g, förestod lärarebefattningen vid Clara församlings händt
-verksskola 10 juli 1838—2 okt. 1842; predikant vid Borgerskapets änkhus
i maj—i okt. 1840. Återbördades till Hsands stift och förordn, af
domkapitlet i Hsand g febr. 1843 att förestå den lediga komministraturen i
Ragunda-Håsjö, t. f. pastor i Hede 6 maj 1846; komm. adj. i Rödön-As
30 juni 1847; past. adj. i Brunflo 12 juli 1848; utn. sockenpred. i Fors
15 jan. 184g, tilltr. 1 maj 1850. Här lefde han ensam präst och ogift
till sin död 22 febr. 1881; begrafven i Fors kyrkogård.
RAMSELE
med HELGUM, FJÄLLSJÖ. EDSELE, TÅSJÖ och BODUM.
(Ångermanland.)
Sockennamnet framträder under formen Ilafnasill först-i en gränshandling frän
1270-talet. Till sexàrsgärden af år 13:4 utgaf Rannasild 6 öre årligen och till lösen
af Upsala ärkebiskops pallium bidrog kyrkan i Ramnasyl år 1316 med 1 mark, prästen
med 2 mark (DS 3, n. 1946, 2043). Beloppen motsvara i båda fallen de frän
Ångermanlands medelstora pastorat utgående. Under den stora norrländska
visitations-rcsan, som ärkebiskop Olof Björnson företog i början af år 1319, besökte han äfven
Rampnasil. (DS. 3, n. 2218.) Tidpunkten för uppkomsten af de tre annexen Helgum,
Fjällsjö och Edsele, hvilka på 1500-talet lydde under moderförsamlingen, är ej närmare
känd. men går tydligen tillbaka till medeltidens senare skeden. Pastoratets till
arealen betydande omfattning gaf under 1700-talets senare del anledning till anläggande
af ett kapell i Tåsjö inom Fjällsjö socken och vid samma århundrades slut ytterligare
ett kapell i Bodum (se inledn. till Fjällsjö och Bodum). Före 1755 uppehölls
gudstjänsten allenast af två ordinarie präster, ehuru pastoratet omfattade 4 kyrkor.
Pastor bodde i Ramsele och skötte tillika gudstjänsten i Fjällsjö, 4 mil ganska
besvärlig väg därifrån beläget; 6 mil ännu längre bort låg Tåsjö. De längst borta
bosatta lapparna hade dessutom 3 mil och således öfver 9 mil till Fjällsjö och 13 mil
till Ramsele. Komministern åter, som då bodde i Helgum 4 mil på andra sidan
om Ramsele, bestred dessutom gudstjänsten i Edsele. Ar 1755 tillsattes en
sockenpredikant i Fjällsjö och efter anläggandet af Bodums kapell ombestyrdes gudstjänsten
därstädes till en början äfven af honom. Enl. kgl. resolution 6 okt. 1772
anställdes en särskild kapellpredikant i Tåsjö och genom kgl. bref 21 jan. 1804 tillkom en
e. o. predikantbefattning i Edsele, hvilken ombildades till komministratur, då jämlikt
kgl. resolutioner af 16 sept. 1835 och 30 dec. 1837 från Ramsele moderförsamling
tvenne nya pastorat utbrötos: det ena Helgum, det andra Bodum, omfattande till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
