Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resele
RESELE
med LIDEN och JUNSELE.
(Ångermanland.)
I sin största utsträckning omfattade Resele pastorat äfven Liden och Junselc
som annexer. Resild uppföres 1314 bland de ångermanländska församlingar, hvilkas
ärsbidrag till den s. k. Sexårsgärden var 6 öre, och prästen i Rasyl utgaf 1316 2 mark,
kyrkan 1 mark till lösen af Upsala ärkebiskops pallium. Lidh, som vid samma tid
bildade eget pastorat, var påförd lika stora utlagor. I början af 131g visiterades
Resil af ärkebiskop Olof Björnsson (DS 3, n. 1946, 2043. 2218). Tidpunkterna för
Lidens införlifvande med Resele och uppkomsten af annexförsamlingen Judensel,
såsom sockennamnet stundom skrefs på 1300-talet, äro ej närmare kända; båda dessa
tilldragelser inträffade i hvarje fall före reformationen. Genom kgl. bref 20 aug.
1830 bestämdes, att Junsele, hvarest sedan 1758 en särskild sockenpredikant varit
anställd, skulle utbrytas till eget gäll (se inledn. till Junsele). Pastoratets
komminister bodde mestadels i Liden, ehuru något kapellansbord ej fanns där. Först 12 febr.
1799 anslogs härtill en gammal stomjord Kläpp om 7 säl., hvartill sedermera år 1845
lades en annan stomjord i A. Enligt löneregleringen 23 mars 1866 skulle efter
dåvarande kiidcs och komministers afgång äfven Liden afsöndras från moderförsamlingen
till särskildt pastorat med indragning af komministraturen. Regleringen trädde i
kraft 1869 och den första khden i det nya pastoratet, hvars namn år 1886 förändrades
till Ådals-Liden, tillträdde tjänsten 1870 (se inledn. till Ådals-Liden). I Resele har
khden sedan dess varit ende ordinarie prästman.
Resele medellida stenkyrka, invändigt 24 3/< aln. lång, 12 s/« aln. bred, saknade
torn och hade spånbeklädt gafvelröste af trä i öster. Sakristia byggdes 1770 af Per
Zachrisson från Anundsjö, det förfallna vapenhuset bortrefs 1793. Den fristående,
sirligt utsmyckade trästapeln, byggd 1785 af en bonde Per Andersson från Liden,
var »grann som en bondbrud» enl. en resandes omdöme. Altaruppsatsen med
bildhuggerier, omgifvande korfönstret, och en inålning föreställande Jungfru Marias
kyrkogång var utförd af Jon Göransson och målaren Segerström. Predikstolen med
skulpterade bilder var förfärdigad 1686. Församlingens nuvarande tornprydda
stenkyrka, hvars grundsten lades 26 aug. 1834 af biskop Franzén, som äfven förrättade
invigningen 12 sept. 1841, uppfördes under ledning af byggmästaren Lars David
Geting. Man hade tänkt sig erhålla en del byggnadsmaterial ur den gamla kyrkan,
hvilken därför nedrefs, men murarnas stora runda gråstenar visade sig otjänliga.
Sakristian är inrymd i bottenvåningen af det vid östra kortsidan ställda tornet.
Al-tartaflan, målad af S. A. Blombergsson. föreställer Kristus på korset. De omgifvande
sniderierna äro utförda af Zachris Näsström och Zachris Pehrsson, predikstolen
förfärdigades 1840 af Salomon Hägglöf. Kyrkan restaurerades 1917. Bland de få
bevarade medeltida inventarierna märkas en altarkalk och en patén, den senare med
inskriften:
üjoatin aarra ijljr (ijrous) animr fit tjir oytimua rsus
(Jesus, det heliga brödet, är själens yppersta föda).
En bild af Resele gamla kyrka från 1828 återfinnes hos H. Cornell, Norrl. kyrkl.
konst, s. 92. En sammanställning af hvarjehanda tryckt och otryckt rörande socknen
erbjuder A. Nyberg, Resele. Saga och sanning, Örnsköldsvik 1899.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
