Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kö dön
205
RÖDÖN
med ÅS, NÄSKOTT och ASPÅS.
(Jämtland.)
Enligt taxeringslängden för den s. k. Sexårsgärden af 1314 utgjorde den årliga
afgiften från Rødhine cum annexa 1 mark och från Aas cum annexa 1ji mk. (DS 3.
1946). Annexan måste i förra fallet varit Neesgata såsom namnet skrefs 1407, i senare
fallet A späs. Dc båda vid denna tid själfständiga gällens bidrag till lösen af
Vpsala-ärkcbiskopens pallium voro likaledes resp. ’/« mark och vederbörande khdars
dubbelt så stora (DS 3, n. 2043). Sammanslagningen af pastoraten måste ha
försiggått efter 1350, ty då hade As bevisligen egen khde. Att As socken på 1560-talet
hörde till Lits tingslag behöfver ej nödvändigt innebära, att församlingen äfven i
kyrkligt afseende var annex till Lit. Aspås lydde i hvarje fall då under Rödön.
Vid tiden för den Trondhjemska reformatsen 1589 omfattade Rödöns gäll alla
fvra kyrkorna och dessa betjänades af tvenne präster på så sätt, att uti Rödön och As
höllos gudstjänst 2 helgdagar å rad och i Näskott och Aspås hvar 3:dje helgdag samt
desslikes hvar 3:dje Jul-, Påsk- och Pingstdag. Till Rödön hörde då 27 gårdar med 60
bönder, till »Nesgaard» 8 g. 20 b., till Aspås 10 g. 18 b. och till »Aass» 24 g. och 40 b.
Några förändringar i församlingarnas ställning har sedan dess icke ägt rum.
As prästbord skulle enl. kgl. bref 24 sept. 1844 efter dåv. khdens afgång upplåtas åt
den där sedan gammalt stationerade komministern. Prästbordet i Aspås blef 1852
anslaget till socknens skolmästare på 30 år, en upplåtelse, som förnyades på lika lång
tid genom kgl. bref 19 jan. 1883. En ny komministratur liar 1923 inrättats i Aspås.
Rödöns gamla frän medeltiden härrörande stenkyrka, försedd med ett prydligt
torn och hvälfdt innertak af trä, hade flera gånger utvidgats och restaurerats, innan
hon till största delen nedrefs och en ny stenkyrka åren 180S—9 uppfördes under
ledning af byggmästaren Christoffer Loell från Gefle, dock med bibehållande af vissa
partier af den gamla kyrkans korväggar med deras då öfverkalkadc målningar frän
1600-talets början, af hvilka en del fragmenter kommo i dagen efter kyrkans brand 3 juni
1923.1 Kyrkan hade spànklädt valmtak, stora rundbågiga fönster och torn med
lanternin. Oersättlig var förlusten af de vid branden förstörda inventarierna från den
gamla kyrkan, särskildt den af Jonas Granberg från Klöfsjö skurna och af Carl
Hof-verberg målade altaruppsatsen, ett praktstycke i rokokostil, anskaffadt 1750 genom
sammanskott inom församlingen, den vackert snidade predikstolen från 1654 ni. m.
Grindstolparne vid ingångsporten till Rödö kyrkogård utgöras af 2:ne gamla kanoner,
som fordom tillhört Frösö skans.
Näskotls1 medeltida träkyrka uppbrändes under Baltzarfejden ocli ny uppfördes,
likaledes af trä, under åren 1612—23, att döma af de ännu bevarade
kyrkoräkenskaperna. Jens i Trollsås och Sven Finne i Kingsted (Kingsta), hvilka spånklädde kyrkan
både till tak och ytterväggar samt förfärdigade predikstolen, voro antagligen äfven
kyrkans byggmästare. 1 nder åren 1628—30 byggdes ett nytt vapenhus, »som storligh
fornödenn var». I protokollet öfver superintend. Math. Steucliius’ visitation 10 mars
1 Se härom en uppsats af länsantikv. E. Feslin i Jämten 1924, s. 21—23.
- E11 bild af Näskotts spånbcklädda gamla kyrka förekommer i Illustrerad Tidn. för
1S63 11. 4, reproducerad efter en ritning af professor I’. D. Holm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
