Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
rödön’
1691 är antecknadt, att sakristia saknades, sà att mässesärk och mässhake måste
hängas på en stång, patén och kalk stå på altaret. Kyrkan tillbyggdes 1723—41
och försågs ined orgel 1753 samt nedrefs på 1870-talet. Den nuvarande stenkyrkan i
imiterad gotik, särdeles prydlig, byggdes 1877 med stamboksbidrag och invigdes 6
juni 1878. Af bevarade medeltida inventarier märkas en S:t Mikaelsbild från
1300-talet och en Madonnabild.
Den gamla medeltida kyrkan i As hade tjocka stenmurar, små fönster och
sakristia af sten. Koret var smalare än långskeppet. En äldre »nog slät» predikstol
ersattes i slutet af 1680-talet med en ny, snidad af Gregorius Raaf, hvilken äfven
förfärdigade läktare. Dä Rödö kyrka erhöll sin nya altaruppsats 1750, såldes hennes
gamla altarskåp från katolska tiden till As kyrka. Denna refs 1875, och den nuvarande
af byggmäst. Norin från Norrala uppförda kyrkan fullbordades 1877. Den har absid
i öster och torn med genombruten spira i väster. De vid en eldsvåda 27 apr. 1902
vållade skadorna föranledde en grundlig reparation med omdekorering af interiören.
Äfven Aspäs gamla kyrka var af sten och härrörde från medeltiden. Enligt
vi-sitationsprotokollet af 18 febr. 1692 voro gafvelröstena till hälften af trä, och det
tillbyggda med 2 fönster försedda koret äfvenledes af trä. Innertaket var platt,
altar-taflan gammal och liten, predikstolen »medelmåttig». Kyrkan började rifvas 15 juni
1840, hvarvid endast en del af västra gafveln lämnades kvar. Den nuvarande med
torn försedda stenkyrkan uppfördes samma år af A. Åkerlund. En del lösa
inventarier från 1700-talet finnas kvar jämte ett medeltida rökelsekar.
Litt.: J. Lindstråm-Saxon: Jämtlands läns kyrkor i ord och bild. Östers. 1903.
KYRKOHERDAR
x. Herr Hakon [1312], profast a Roedene. I en rättegång xnellan
Rossaböls och Dufviks byamän på fjordongstinget i Lockne år 1311 eller
1312, rörande några hagar och myrar, satt han i den 12-mannanämnd.
som enligt Jämtlands syssloman Sigurd Thoressons och lagman Olofs
förordnande skulle afdöma tvisten. Den afkunnade domen stadfästes
af kon. Hakon Magnusson 2 maj 1313 i Nidaros. (DN 4 n. 94, 102.)
2. Dominus Olaws [—1345], prepositus in Rødhinø, var clöd
7 aug. 1345, då en honom tillhörig tomt i Upsala i närheten af S:t Pers
kyrka jämte åbyggnader öfverlämnades ss. testamentarisk gåfva till Upsala
domkyrka, i utbyte mot 10 mark och ett dekretale, som han ursprungligen
testamenterat till domkyrkan. Testamentsexekutörer voro kyrkoherdarne
Nils i Vendel, Peter i Björklinge samt Gamaliel, ständig vikarie i Skuttunge.
(DS 5l n. 3983.)
3. Herr Peter [1346—69], profvast a Rødene, blef förmodligen
insatt i sitt ämbete, då ärkebiskop Hemming 26 jan. 1346 visiterade i
Rödön, och synes åtföljt ärkebiskopen vidare på hans färd. ty i febr. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
