Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
rödön’
på Kungsgården å Frösön år 1597. Under norsk-svenska fejden 1611—13
flydde han i likhet med flertalet jämtländska präster till Norge. Denna
trohet kom senare hans son till godo, ty denne erhöll särskild kunglig
till-låtelse att få bekläda kapellanstjänsten hos sin far, hvilket stred mot en
af kon. Christian IV 25 jan. 1619 utgifven förordning. (NR 5 s. 7.) Khden
återkom till sitt gamla pastorat efter freden i Knäred 1613, se nedan.
14. Olaus Svenonis (1611—13). Under den tid svenskarne
innehade Jämtland och de flesta norska prästerna flytt till Trondhjem,
kvarstannade dock två såsom svenskfödda, herr Olaus Nicolai i Sunne och herr
Olaus Svenonis i Rödön. De blefvo jämte 4 bönder enligt kon. Carl
lX:s befallning nedkallade till Nyköping för att å Jämtarnes vägnar svärja
honom trohetsed. Efter en läng och mödosam resa framkommo de dit
28 nov. 161 x. Kon. Carl var då död, men de fingo i stället aflägga
huldhetseden till den unge Gustaf Adolf. På samma gång gjorde de
framställning om landets nöd och klagade öfver den hårdhet och våldsamhet,
hvarmed den svenske befälhafvaren Baltzar Bäck for fram mot befolkningen
med påläggande af brandskatt, hvilket åsamkade den sistnämnde ett skarpt
varningsbref från konungen. Med kyrkoherdefullmakter dat. 30 nov.
ibn återvände de båda prästerna till sina respektive gäll och kunde
tilllika med de öfriga fullmäktige omtala, att de sett kon. Carl på bår. Olaus
Svenonis’ namn återfinnes under 1612—13 års tiondelängder, men efter
fredsslutet måste han söka sin tillflykt till Sverige. Den 16 febr. 1614
får ärkebiskop Peder Kenicius i Upsala konungens befallning att tilldela
prästen Olaus Svenonis, som varit brukad i Jämtland och lidit stor nöd,
något ledigt prästegäll (RR.). Mans vidare öden äro emellertid okända.
G. m. Kerstin Larsdotter, som blef omgift ni. kapellanen Erich Jörgenson
Schanke i Brunflo. Barn.
15. Lauritz Mogensson (1(1x3—21), se ofvan n. 13. Han ägde
och brukade ett hemman i Akeräng i Sunne 1617. Afled 21 juni 1621.1
G. m. Gulof Mognsdotter, som afled 7 dec. 1629.
Barn: Hans Lauritsson, kapellan hos fadern 1619; en dotter I. (Ingeborg?)
g. m. eftertr. khden And. Blix.
1 Hans och hans hustrus grafstenar, liggande öster 0111 gamla kyrkans vapenhus,
påträffades öfvervuxna af jord af prosten H. Tideman enl. en kyrkoboks-anteckning.
Inskrifterna voro följande:
IIODIE MIMI CRAS TI BI I HF K LIGGER BEGRAVEN HF| DERLIG OC VELLERDE MÅND | HER
LAVRIS MOGNSSØN I FORDVM PASTOR I KODEN | SOM DODE SALIG I HERREN | DEN 21 JVNII ANNO
DOMINI | I62I.
MEMENTO MORI. | HER HVtLER ERL1G FIIN OC OVD[FR VCTIG MATRON GVLOF | MOGNS DATTER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
