Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kö dön
213
19. Johannes Damianus van Hvedstorp (1663—83), f. i
Hvedstorp på Jutland. Utgången från skolan i Roeskilde, kom han till
Köpenhamns universitet, där han som stud. inskrefs 21 apr. 1632 och
ställdes under d:r Brochmanns enskilda undervisning. Var först krigspräst i
Danmark; hur han kommit till Sverige är ej bekant, man vet blott, att han
1660 befann sig i Ångermanland. Hernösands konsistorium förfrågar sig
rörande nämnda krigsprästs underhåll, hvarpå Kgl. Maj:t resolverar 30
nov. 1660, att regeringen härvid ingenting kan omedelbart göra.
Damianus erhöll 26 mars 1661 fullmakt på Arnäs pastorat och introducerades
där i sept. s. å., men sändes till Rödön för att där uppehålla nådårstjänst.
Som Arnäsborna hade svårighet att förstå hans danska tungomål, anhöllo
de att få en annan pastor, och konsist, syntes ej obenäget härtill, såvida
han kunde få byta pastorat med någon svensk präst i Jämtland. Efter
åtskilliga förhandlingar (se I, s. 81) ankom ett kgl. bref af 2 dec. 1662
jultiden till Hsand med befallning, att superintendenten skulle
transferera dn. Damianus till Rödens pastorat. Som Israel Thelaus redan fått
konsistorii bref därå, erbjöds Damianus det då vakanta Undersåker men
svarade 10 jan. 1663, att han med skyldigaste hörsamhet följer Kgl. Maj:ts
nådiga behag pä Rödens pastorat, men ingalunda vill till Undersåker,
efter honom der lifs och gods farlighet stå före. Då resolverade præsul:
»Låter dem så nappas». Damianus reste nu till Sthm och återvände med
beskedet, att Kgl. Maj:ts förra vilja och intention må ofelbarligen vinna
sin framgång, så att Damianus utan längre dilatation blifver till Rödens
församling förfordrat och hr Israel Eliæ försättes till Arnäs. (Hdpr. liJ3
1663.) Han skänkte till Rödö kyrka 1664 en socknebudskalk. Var år
1675 prästerskapets representant på riksdagen i Upsala. Äfven han fick
vidkännas krigets vedervärdigheter, dä norska armén besatte Jämtland
1677 och bestraffningen af de förrädiskt sinnade 27 maj 1678 på
Tibrands-högen vid Rödösundet1 snart sagdt skedde inför hans ögon. Han afled
sommaren 1687 efter att redan år 1683 öfverlämnat pastoratet åt sin måg.
G. m. Maria Gottman, som enl. H. Tidemans uppgift var finska, f. i Borgå.
Af barnen: Elisabeth, g. m. efterträdaren; Benjamin Hansson van Hvedstorp,
monsterskrifvarc, af den hetsige ryttmästaren Willemssens på Rödögård beskylld
för stöld 1687, men efter värjemålsed frikänd.
20. Laurentius Jonæ Kessler (1683—87), f. i Piteå, son till
dåv. konrektorn, sed. khden i Indal Jonas Petri Kexlerus; stud. i Upsala
31 okt. 1670, vistades vid universitetet ännu 1679, då han där aflade ett
1 Tibrandshögen innehåller resterna af ett under unionstiden uppbyggdt fäste
Tibrants-holtn, för hvars omedelbara nedbrytande jämtlänningame år 1402 förbundit sig att betala
en särskild afgift till drottning Margareta. (DN 6, n. 357, SD 1, 11. 168.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
