- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Tredje delen /
221

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kö dön

221

30. Magnus Berlin (1792—1822), f. 16 mars 1749 pà Nordviks
hemman i Nora pastorat i Angermanl., föräldrar: v. kronobefalln.man,
tit. hofkamrer Henrik Berlin och Anna Cath. Hellström. Efter
skolstudier i Hsancl stud. i Upsala 1766; prästv. 11 aug. 1771 i Sthm af biskop
Kiörning till adj. åt khde O. Holmberg i Resele, förestod 1772 själavården
i Nora, adj. i Umeå stads- och landsförsamlingar 1773; ordin, stadskomm.
i Umeå 26 febr. 1777; utn. e. o. kgl. hofpredikant 4 jur.i 17S0; aflade s. å.
past. ex.; utn. till khde i Rödön 16 nov. 1791, tilltr. 1 maj 1792. Förste
opponent vid prästmötet i Hsand 1806, honor, prost 23 mars 1807; ledarn,
af Evangel. sällsk. i Sthm 1811. Utrustad med skarpt förstånd, godt
minne och förfinad smak hade han förvärfvat sig ganska vidsträckta
kunskaper och ovanlig beläsenhet, och trots aftagande kroppskrafter behöll
han sin andliga spänstighet på ålderdomen. Ett bevis härpå utgör det
teologiska arbete, som han under sina sista lefnadsår utgaf i tvenne band,
och som röjer hans förtrogenhet med den rationalistiska uppfattning,
hvilken under det s. k. upplysningstidehvarfvet gjorde sig gällande,
särskildt i fråga om förklaringen af de i Gamla och Nya Testamentet omtalade
underverken. Han är en typisk och intressant företrädare för denna
nödvändiga genomgångsform af teologisk forskning. Själf kallar han sig på
ett ställe »Luthersk-neologisk protestant, för detta rigid-orthodox.»1 Han
afled i febr. 1822. Rödö nuvarande, nyligen brunna kyrka uppfördes
under hans ämbetstid.

G. J0/ii 1777 i Umeå m. Christina Sofia Meijerliöfer, f. J/> ’754. dotter af
kgl. trädgårdsinspektoren, direktör Meijerhöfer och Hedvig Lundberg; † i Stafre,
Offerdal "/i 1829.

Barn: Hedvig Katarina, f. M/« 1778 i Umeå, g. "/t 1804 m. grosshandl.
Johan Hambraeus i Sthm; Ludvig Wilhelm, i. 3i/12 1779, cornett i Jämtl.
hästjägare, † 1851 ss. inspektor vid Indals sågverk; Sofia Henrika, f. s,/« 1780, g.
’/i 1811 i Rödön m. landsfiskal Lars Adolf Grunden i hans u:a gifte; Lovisa
Carolina, f. 1784, † i Umeå stad "/« 1797: Fredrika Charlotta, f. "/’ 1787, v. */■
1814 m. löjtn., sed. major Erik Emil Meyer; † "/» lS54 i Indal, begr. i Skön;
Nils Magnus, f. ll/ii 1792 i Rödö prästg., vice kapellpred. i Fjällsjö, † lijt 1834.

Tr.: Det gamla och det nya enfalldeligen löreställdt till vidare eftersinnande af
tidens orthodoxer och neologer. Hsand 1818 (anon.). — Magazin för bildade christna
i allmänhet, och i synnerhet för unga religions-lärare och för dem, som äro sinnade att
blifva det. Hd 1, 2 Hsand, 1821—22.

31. Per Staaff (1824—56), f. 14 sept. 1783 i Rätan, föräldrar:
komm. därstädes Erik Staaff. Intogs i Frösö skola 1794, i Hsands gymn.
1800, stud. i Upsala vt. 1804; prästv. med särskildt tillstånd 17 febr. 1807 till

1 Se C. J. F.. Hasselberg, Magnus Herlin och hans teologiska åskådning (i Jämten 1924).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:21:48 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/3/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free