Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
selånger
•24I
innehade där förordn, som v. pastor; komm. i Holm 25 febr. 1899,
tilltr. genast; komm. i Rödön-Ås 29 juni 1907, tilltr. 1908;
missionsstyrelsens stiftsombud 1909. Afled 3 mars 1912.
G. "/» 1900 m. Kristina Elisabet (Betty) Höjer, f. i Torsàker "/11 1878, dotter
af landtbrukaren Johan Höjer i Hammar och Karin Tjellgren.
Barn: Ingeborg Christina, f. i Holm "/12 1902; Bror Gunnar Natanael, f.
3h 1907.
SELÅNGER
med SÄTTNA och SUNDSVALL.
(Medelpad.)
Selångersbygden har sedan gammalt utgjort en af hufvudorterna i Medelpad.
Här låg ett af Upsalaödsgodsen Näs, nu Kungsnäs, omnämndt i Hälsingelagen, här
höllos efter allt att döma landstingen i äldre tider och hit koncentrerade sig varubytet
och skeppsfarten. I kyrkans närhet låg S:t Olofs hamn. enl. traditionen den plats där
Olof den helige landsteg på sin färd för att återvinna sin norska krona.1
Till den s. k. Sexårsgärden af år 1314 erlade Silanger cum annexa V» mark (DS
3, n. 1946), men i uppbördslängden öfver bidragen till lösen af ärkebiskop Olof
Björnssons palliuin år 1316 står för detta pastorat antecknat: hic deficit xvin öre
(DS 3, n. 2003). Annexet var Sättna, som först genom löneregleringsresolutionen
af den 2 febr. 1872 erhöll rätt att skiljas från moderförsamlingen till särskildt regalt
gäll med egen khde.
Grundandet af Sundsvalls stad vid Selångersån, hvars fundationsbref
utfärdades 23 aug. 1621 af Riksrådet, framkallade snart behofvet af särskild stadskyrka,
hvilken fullbordades omkr. 1630 och där gudstjänsten till en början uppehölls af
khden och komministern. Den senare tjänstgjorde äfven tidtals som skollärare,
lifter någon tid anställdes ytterligare en kaplan närmast för stadens behof, men
denna syssla ersattes redan 1743 med en e. o. predikantbefattning, hvars innehafvare
betraktades som adj. åt khden. På enskildt initiativ tillkom år 1757 en
aftonsångspredikant i staden. Sättnabornas anhållan om egen komministratur tillmötesgicks
af Hsands domkapitel först 1810. Stadsförsamlingen lydde under Selånger, till
dess den jämlikt kgl. resolution 13 febr 1822 utbröts till eget pastorat, se Sundsvall.
I Selångers kyrka förvarades på 1300-talet ett exemplar af Hälsingelagen, med
en 4 l/« aln. lång järnkedja fästad vid kyrkoväggen. Då ärkebiskop Birger Gregersson
på återfärden från sin Norrbottensresa 7 okt. 1374 anlöpte Ragnholmssund i Selångers
-s:n, lät han underlagmannen i Medelpad Henrik Djekn, boende i Sunds by, förete den
nämnda lagboken, hvarur genom notariatintyg styrkt utdrag gjordes rörande rikets
nordliga gräns. (DN 3, n. 395.) Huruvida de ruinrester af Selångers gamla kyrka,
som ännu äro kvar, tillhört nyssnämnda tempelbyggnad kan ej med visshet sägas, men
1 Rätta förhållandet torde vara, att Selångers åt S:t Olof helgade kyrka gifvit hamnen
sitt namn. Kung Olof Haraldssons härtåg gick enl. den historiska sagan från Närke genom
Dalarne, Härjedalen och Jämtland mot Suul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
