Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SILBOJOCK
269
dà ett af tvenne gamla bodar sammansatt ganska förfallet hus för gudstjänsten. Ar
1770 hade dock frågan om uppförande af en ny kyrka i Silbojock varit på tal men
efter hemställan af pastor J. öhrling i Arjeplog uppskjutits i afvaktan på det planerade
återupptagandet af grufdriften i Nasafjäll (Hdpr. "/s 1771). Då intressenterna i detta
företag ansågo det förmånligare att förlägga smälthyttan till ett ställe vid Laisälfven,
som sedan fick namnet Adolfsström, hade därmed Silbojock som kyrkoplats definitivt
spelat ut sin roll. Ett kapell uppfördes i stället vid Eöfmock (se Arjeplog).
Hyttanläggningarna vid Adolfsström iordningställdes under åren 1772—75. och där
uppfördes äfven en större byggnad inrymmande dels kyrksal, dels bostad åt en
brukspredikant. Denna befattning indrogs emellertid redan efter ett tiotal år såsom
obehöflig.
Silfvcrvcrkcts historia är ingående skildrad af Janrik Bromi: Nasafjäll, Sthlm
1923-
KYRKOHERDAR.
1. Johannes Joh. Byrelius (1640—44) medföljde som
själasörjare den första arbetsstyrkan, som hösten 1635 drog upp till
Lappmarken för att sätta i gång Nasafjälls silfververk, och uppbar från och
med i okt. d. å. lön i egenskap af brukspredikant (KA. Norrl. landsbok
IÖ35)- Innan frågan om tillsättningen af khdar i de nybildade
lappmarkspastoraten togs upp till behandling i Upsala domkapitel, inhämtade
ärkebiskop Paulinus yttrande af bergmästare Philip Lybecker och lappfogden
Olof Jonsson rörande lämpliga kandidater och deras förslag, afgifvet i
Spånga 11 okt. 1640, gick beträffande Silbojock helt naturligt ut på, att
dittillsvarande predikanten vid hyttan hr Hans Byrelius borde vinna denna
befordran samt att till hans subsid skulle anslås 500 dlr, hvaraf 100 felades.
Vid domkapitlets sammanträde 20 okt. s. å. beslöts, att Dn. Johannes
Byrelius skulle vara pastor vid Silbojock eller Servisjaur, hans lön 40 dlr hvitt
mynt och 36 t:r sädh, hvarvid anmärkes, att han hafver nyligen själf
förskaffat sig augment på lönen. Byrelii verksamhet i den nya
tjänsteställningen blef ej långvarig. Han hade här uppe ådragit sig ohälsa och
redan i slutet af år 1641 torde han anmält sin önskan att få transport till
något pastorat nere i kustlandet, att döma af den konfirmation, som
konsist. 4 jan. 1642 gaf Abraham Burelius att blifva »predikant uthi dn.
Johannis Byrelii ställe vvidh Pitheå silfwerbruuk». Den sistnämnde fick
emellertid nöja sig med den komministratur i Luleå landsförs., som han år 1645
tillträdde och behöll till sin död. Se vidare i:ste komm. i Neder-Luleà n. 5.
2. Abraham Michaelis Burelius (1644—56). Efter att i 12 år
tjänstgjort som kapellan i Burträsk (I, s. 186), förordnades han 1643 till
predikant i Nasafjäll (II, s. 172) och fick med denna befattning följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
