Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 SKELLEFTEÅ
SKELLEFTEÅ
med NORSJÖ kapell och YTTERSTFORS bruksförsamling.
(Västerbotten.)
Sockennamnet framträder första gången i en handling från 1327 (DS 4, n. 2606),
hvilken berör den kort förut igångsatta kolonisationen af det norrbottniska
kustlandet mellan Skeldepth och Ulu. Att Skellefteå satts som ena gränspunkten för
det område, som af regeringen fritt uppläts åt nybyggare, tyder på, att orten vid
denna tid utgjorde den nordligaste platsen för en fast och mer samlad bebyggelse
på svenska sidan af Bottenviken. Då samfundsbildningen här uppe i regel torde
gått hand i hand med införandet af kyrklig organisation, är det icke osannolikt, att
Skellefteå kanske redan på 1320-talet fått öfvertaga rollen att vara ärkestiftets
nordligaste pastorat, hvilken år 1314 innehades af Bygdeå, att döma af det då upprättade
uppbördsregistret öfver den s. k. Sexårsgärden (DS 4, n. 1946). Det tillägg, som
gjorts till denna längd Skellopt cum capella Lat an gr 1 mark I sol., förskrifver sig
sannolikt från medlet af 1300-talet och röjer ett tidigt inträdande behof af
annexbildning. Löfånger afgick redan i början af 1400-talet såsom egen församling (se
inledning till Löfånger), ehuru visserligen dess rökantal 20 var obetydligt i förhållande
till Skcletta, som vid samma tid räknade 60.1 Båda socknarna ingingo i den
norrländska förläning, hvilken ärkebiskop Jacob Ulfsson den 20 aug. 1482 mottog af
riksstyrelsen.
Nästa utbrytning inträffade 1606, då Burträsk afskiljdes från Skellefteå område
jämte något tillskott af byar från Löfånger och Bygdeå socknar. (Se inledn. till
Burträsk.) Sedan dröjde det till långt fram på 1800-talet, innan nya afsöndringar
kommo till stånd. Väl hade ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus år 1642
meddelat tillåtelse att anlägga ott kapell vid Åby i nuvarande Byske socken, men detta
kapell ledde ej till någon fortsatt församlingsbildning. Det år 1811 inrättade
kapelllaget i Norsjö tillerkändes 8 okt. 1823 pastoratsrätt och skiljsmässan försiggick 1834
(se inledn. till Norsjö och Jörn). Byske afskiljdes genom löncregleringsrcsolutionen
20 dec. 1867, och utbrytningen gick i verkställighet år 1875 (se inledn. till Byske).
Hemställan om ytterligare uppdelning af den alltjämt oproportionerligt omfattande
och folkrika moderförsamlingen gjordes 13 juni 1900, men afslogs af K. M:jt 13 mars
1903 med anmaning att inkomma med nva förslag, hvilka omsider resulterade i
afskiljande af Skellefteå stad- från och med 1913 och Bureà församling från 1918 till
själfständiga pastorat i kraft af kgl. bref 22 nov. 1912. Slutligen kan nämnas, att arbetet
med en ny församlings utbrytning med kyrkobyggnad i Kåge för närvarande pågår
och skall vara fullbordadt senast 1 maj 1927. Vid Ytterstfors bruk byggdes en
särskild brukskyrka, som invigdes 1838; mellan åren 1838—66 var egen brukspredikant
där anställd.
Om de äldsta kyrkliga förhållandena i Skellefteå äger man en jämförelsevis
god kännedom förnämligast tack vare de värdefulla anteckningar rörande kyrkornas
historia och inventarier, biskopsvisitationer m. m., hvilka infördes i en kyrkbok af
en för historiska häfder intresserad och vaken khde på 1500-talet, och efter en afskrift
1 Styffe, Skandinavien under unionstiden. Uppl. 3, s. 398.
- Staden anlades enl. kgl. bref 20 dec. i8.(.| pà Norrböle bvs ägor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
