Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEI-LEFTEÅ
297
finnas tryckta i Handlingar rör. Skandinav, liist. B. 17 s. 46(1832).’ Förteckningen
öfver visitationerna börjar med ärkcb. Birger Gregerssons 2 sept. 1374. Hans
efterträdare ärkebiskop Henrik Karlsson var här 18 juni 1386 och invigde en träkyrka,
tydligen icke den första sockenkyrkan, som väl varit ett mera oansenligt kapell.
Den 15 maj 1445 visiterades församlingen af ärkebiskop Nils kagvaldsson. Dà
ärkebiskop Jacob Ulfsson g juli 1472 här höll sin första visitation, invigde han åtskilliga
helgonbilder, näml. S:t Eriks, S:t Olofs, S:t Michaels och S:t Johannis beläten samt
Johannis hufvud på ett fat. Åtskilliga af dem finnas ännu i behäll (se nedan).
Äntligen kom den tid, då församlingen fick råd att uppföra en solidare tempelbyggnad,
och 1485 lades grunden till den stenkyrka5, som ig febr. 1507 invigdes af ärkebiskop
Jacob Ulfsson och helgades åt Johannes döparen. Hon var 70 ’/t aln. lång, 25 ’/» aln.
bred med rektangulär grundplan. Sakristian låg vid norra långväggen nära koret,
år 1603 tillkom ett vapenhus på södra långsidan. Ar 1544 funnos kvar från katolska
tiden utom högaltaret icke mindre än 8 sidoaltaren, näml.: Vårfru-, Hclgakors-, S:t
Johannes-, S:t Andreas’-, S:t Olofs-, S:t Eriks-, S:t Örjans och S:t Katarinas altaren,
samtliga prydda med täcken af gullskinn och svarta eller röda väfnader. Kyrkan
var äfven rik på altarkärl, ty kon. Gustaf anammade år 1548 af Skellefteå socken
i silfverskatt: ett förgylt monstrantz, wog 7 löd.mark 1 lod 3 kvintin, ett litet
monstrantz, förgylt 1 löd.mk 12 lod, en kalk, något förgylt, wog 1 löd.mark l/j lod, en
kalk något förgylt, wog 12 lod och 1 kvintin, 2 patener litet förgylte, woge g lod.
Kyrkan visade sig snart vara i behof af en grundligare reparation, och som understöd
härtill beviljade kon. Gustaf 2 jan. 154S tredjedelen af korntionden från föregående
år. (KGR.) Restaureringen gick bl. a. ut på förstärkning af gaflarne, hvarför två
sträfpelare uppmurades å östra sidan år 1550 och följande är äfvenledes två på västra
sidan. De förra måste 1644 nedrifvas och ersättas med nya, enär östra gafveln
började ge sig utåt. Det i anledning häraf remnade hvalfvet, som hotade att instörta,
måste slås om. Ar 1747 förstärktes väggar och hvalf med järnband. Gammalt
tillbaka fanns en murad predikstol med uppgång genom en pelare. En predikstol
af trä anskaffades 1556 och målades 155g, men öfverläts till Åby kapell, sedan kyrkan
är 1648 fått en ny, bekostad af landshöfding Frans Krusebjörn. Delvis med
användning af de medeltida bilderna fick kyrkan 1752 en ny altaruppsats. anordnad af
model-lörcn J. Hultman.
Med församlingens starka tillväxt gjorde sig behofvet af en rymligare kyrka
alltmera kännbart. Ritningarna till den nuvarande landskyrkan, en af de ståtligaste
i Norrland, fastställes 1793 och invigningen ägde rum 1800. Hon är byggd i korsform,
80 aln. i norr—söder, 70 aln. i öster—väster. Partier af den gamla kyrkan ingå i den
nya dels i östra korsarmen, dels i sakristian. Tornet, som hvilar på en takplattform,
flankeras, liksom hufvudingångarna, af pelare och pilastrar. Byggnaden undergick
igi.) —16 en kostsam restaurering (75,000 kr.), hvarvid altaret, som förut hade sin
plats vid hörnet mellan södra och östra korsarmen, flyttades in i den senare, hvars
ingångsport fördenskull igenmurades. Här uppställdes ett väl bibehållet gammalt
altarskåp, utgånget från Herman Rödes verkstad i Lübeck vid 1400-talets slut. Den
förra altartaflan, föreställande Kristi himmelsfärd och målad af C. Th. Staaff 1851,
1 Prosten d:r P. Högström hade tidigare vid utgifvandet af sitt Tal wid invigningen
af en ny altartafla uti Skellefteå 1753 publicerat dessa anteckningar, tillökta med värdefulla
notiser af hans egen hand.
s »För slätta muren gafs murmästaren 250 mark, item för rosten 24 mark.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
