- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Tredje delen /
312

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312

SKELLEFTEÅ

19. Dokt. Nils Ström (1800—30), f. i Arnäs 8 mars 1755, son
till konsist, not., slutligen teol. lektorn Mieh. P. Ström och Helena C.
Stecksenia. Efter att ha genomgått Hsands skola och gymn. stud. i
Upsala 1776, vid 24 års ålder där promov. fil. mag. 1779; prästv. 24 juni 1780;
efter att ha speciminerat præsidendo utn. till 2:dre gymn.adj. i Hsand
14 nov. 1781 samt 30 apr. 1783 till teol. lektor. Utn. till khde i Skellefteå
22 okt. 1799, honor, prost 29 nov. s. å. och tilltr. pastoratet 1 maj 1800;
inspector för Piteå skola 2 maj, kontr.prost 7 juni och teol. dokt. 1 nov.
s. å. Vid jubelfesten 1793 var han orator på Hsands gymn.; predikant
vid prästmötet i Piteå 16 juni 1806 och præses vid 1819 års prästmöte
därst., då artikeln De peccato ventilerades. Stiftsfullmäktig vid urtima
riksdagen 1815; jubelmag. vid 1830 års fil. mag.-promotion i Upsala.
Han åtnjöt stort förtroende och mottog flera uppdrag, hvilkas
handläggning kräfde särskild ämbetsskicklighet och takt; i sin predikstol enkel
och uppbygglig, men måhända för vek och efterlåten ss. församlingens
andlige ledare, särskildt under de upprörda förhållanden, som under hans
tid inträdde i Skellefteå genom de s. k. nyläsarne.1 Dessa vållade stor oro
och söndring inom församlingen, i det de ej blott med hätskhet fördömde
de gamla religionslärarna Nohrborg, Arndt och Tolleson, ur hvilkas postillor
de fromma i byarne merändels hämtade sin enskilda uppbyggelse, utan
ock förkastade de nya kyrkohandböcker, som just vid denna tid utkommo
och stadfästades till allmänt bruk. Tillika blefvo församlingens egna
präster, isynnerhet komm. Grape, föremål för ohemula beskyllningar för
irrlärighet och öfveröst med skymfliga tillmälen. Därtill kom, att dessa
sekterister började döpa sina barn själfva, efter att ha vägrat prästerskapet
att döpa dem, och foro omkring i församlingen för att värfva proselyter.
En utsedd kgl. kommission, som ankom till orten i nov. 1819 sökte att
genom föreställningar och goda ord stäfja oenigheten och medla, hvilket
till en början lyckades, men de högtidligen afgifna löftena befunnos föga
pålitliga och agitationen kom snart åter i gång. Den skärpning af de
separatistiska tendenserna, mot hvilka äfven de följande khdarne fingo
kämpa, utjämnades så småningom tack vare prästerskapets samverkan
med för den enskilda själavården intresserade lekmannaelement. Dokt.
Ström afled 1 okt. 1830. I umgänge en munter och anspråkslös man.

G. 1) 178g m. Hedvig Maria Hcsselgren, f. 1766, dotter af biskop E.
Hessel-gren i Hsand, † ’"/e 1823 i Skellefteå prästg.

2) 1824 m. Helena Catharina Mellin, dotter af v. pastorn, komm. i Skellefteå

1 Se härom /. Grape, Upplysningar rörande det så kallade Läsare-sällskapet i någre
Norr- och Westcrbottens församlingar, men förnämligast i Skellefteå. Hsand 1821.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/3/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free