Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖN
333
SKÖN
med ALNÖ, TIMRÅ och SKÖNSMON.
(Medelpad.)
Sköns pastorat, ett af de äldsta i Medelpad, intog åtminstone under hela
1300-talet den främsta platsen inom landskapet såsom säte för prosten. Vid ärkebiskop
Nils Kettilssons visitation i Skön 7 mars 1314 utfäste sig Medelpads allmoge genom
sina närvarande representanter att till Upsala domkyrka årligen erlägga en gärd
kallad »votum Olai», och ärkebiskopen meddelar i anledning häraf närmare
föreskrifter rörande de beviljade medlens användning till underhåll åt en ständig vikarie
vid S:t Olofs och S:t Eriks kapell i Upsala domkyrka. (DS. 3. n. 1950, 1960.) I den
samma år af påfven påbjudna s. k. Sexàrsgärden debiterades Skøn cum annexa med 1
mark årligen, och till lösen af ärkebiskop Olof Björnssons pallium 1316 bidrog Sköns
kyrka med 1 2 öre och prosten med 3 mark. samtliga afgifter de högsta inom prosteriet.
(DS 3 n. 1946, 2043.) Annexan var förmodligen Alnö, enär pastoratets andra annex
Timrå synes ha tillkommit först under ett senare skede af medeltiden. Båda dessa
annexförsamlingar utbrötos till särskilda gäll enl. kgl. bref 11 dec. 1891.
Komministern i Skön bodde i äldre tider antingen i moderförsamlingen eller på
Aln-ön, där han i slutet af 1730-talct blef fast stationerad, och alternerade med
predikningar i de båda annexen. För att erhålla full gudstjänst anhöllo dessa, att en
särskild sockenpredikant måtte få anställas i Timrå, hvilket äfven bifölls af konsistoriet
29 apr. 1747. Underhållet synes ha blifvit sockneborna för betungande, enär
platsen långa tider fick stå obesatt. Först vid löneregleringen 29 sept. 1870 inrättades
en särskild komministratur i Timrå. Efter annexens utbrytning tillkom en ny
komministerstjänst, hvars innehafvare fick sin verksamhet förlagd till Skönsmons
municipalsamhälle, hvilket sedan 1905 enligt kgl. bref af den 26 apr. intar ställning som
egen kapellförsaml. Där hade emellertid redan 1882 uppförts en mindre kyrka, som
en kortare tid (febr. 1882—dec. 1883) betjänats af en särskild predikant. Nyligen har
ännu en komministertjänst i församlingen inrättats i Skönsberg.
Sköns forna åt S:t Per helgade stenkyrka var. så vidt man känner, den enda i
Medelpad, som hörde till försvarskyrkornas typ, och torde därför uppförts redan på
1 loo-talet. från hvilket århundrade äfven den gamla ännu bevarade kalkstensfuntcn
sannolikt förskrifver sig. Den märkliga kyrkans byggnadshistoria är ej i sin helhet
uppklarad. Hon lär i likhet med Styrnäs gamla kyrka ursprungligen haft tvenne
torn. Då riksantikvarien Johan Bureus 1601 besökte Skön, antecknade han: »Sköns
kyrka hadhe tu torn för, när thet ena föll bort läto the ther göra bohlgård af. Hon
hafver för varit slott, ty skyttholen synas grant och hvar bjälkarna hava suttit.»
{Burei Sumlen.) I en afrifning af kyrkan, som äfven uppges ursprungligen härröra
från Bureus (se Cornell, s. 45), äro tornet liksom ock kyrkans långsida upptill försedda
med gluggar, hvilka fordom kunnat som tinnskuror användas till försvarsändamål.
Kyrkan omtalas sedermera undergått många ombyggnader och förändringar. Redan
på 1600-talet torde hon sålunda underkastats den mera genomgripande
omgestaltning, som innefattade tillbyggandet af ett nytt långskepp med vapenhus vinkelrätt
mot det gamla långhuset, hvarvid det gamla tornet ncdrefs i höjd med kyrkans takås,
tornfoten förvandlades till sakristia och kyrkans forna kor förändrades till grafkapell,
enligt sägen på bekostnad af en rik fru i Korsta. Härigenom erhöll kyrkan den form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
