Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖN
337
10. Petrus Laurentii (1598—1602), företrädarens son. Såsom
kaplan har han undertecknat Upsala mötes beslut 1593, men är tydligen
endast domesticus hos fadern. År 1601 den 8 april gästade riksantikvarien
Johan Bureus Sköns prästgård, då herr Peder skänkte honom en
mcdel-tidspostilla, som ännu förvaras i Linköpings stiftsbibliotek. Det är
herr Peders berättelse om de sägner, hvilka anknutits till den gamla
graf-stenen i Sköns kyrka, som ligger till grund för Burei utformning af historien
om Fale Bure. Redan i februari 1602 afled herr Peder, efterlämnande
änka.
11. Ericus Johannis (1603—28), var 1593 stadskapellan i Gefle,
då han underskref Upsala mötes beslut. År 1602 23 febr. kom han inför
Upsala domkapitel med sin khdes förskrift (rekommendation) och begärde
Skön i Medelpad. Sententia: »Man kan det nu så hastigt icke bortgifva,
utan hvad framdeles kan ske, får man se. Dock vele vi komma herr Erik
i håg till det bäste, och skall det icke gifvas bort herr Erik ovetterligt,
antingen han får det eller något annet». Några dagar senare ankom
socknens och prostens bref med begäran, att aflidne pastors änka skulle
få besitta gället året om, item att herr Per i Selånger måtte blifva deras
pastor. Emellertid bekom herr Erik gället 1603. Han synes ha varit mån
om att skydda prästbordet för intrång och åverkan. Så tingförde herr
Erik i Skön och Erik Mårtenson i Giusta år 1615 Per Eriksson i Römsta
och Bergemännen för den åverkan, de gjort inpå deras skog med
timmer-och vedhugg. Vid samma tillfälle tilltalte herr Erik klockaren Peder
Östensson i Farsta om en åker, som khden Lars upplåtit till hans fader
klockare Östen, som brukat den i 50 år mot half hötägt och 6 mker smör,
men för hvilken prästen utlagt 3 öre i skattpenningar, och medan klockaren
brukade samma åkerjord, gjorde bönderna ingen klockartull; men nu
hade khden herr Erik återbördat samma åker och ville, att bönderna skulle
underhålla sin klockare såsom annorstädes i landet. Detta blef äfven
fastslaget 1620. Genom kgl. bref af den 24 nov. 1612 höjdes det vederlag,
Sköns khde sedan 1572 uppburit, från 8 till 12 t:r spl. Från sin
Gefle-tid innehade han en jordega om 3 öresland och några penningeland i
Hem-lingsby vid Gefle, hvilken han först 1622 sålde till stadens borgmästare
Carl Rasmusson. På tinget 1616 lät herr Erik uppbjuda hemmanet
Åkerby i Timrå s:n, hvilket han för 230 daler köpt af Isak Persson och hvarå
K. M:jt 10 jan. 1628 beviljade honom frihet. Han afled emellertid i
sept. s. å.
12. Andreas Matthiae (1630—58). Om uppgiften är riktig, att
han var född i Delsbo, torde han vara den Andreas Matthiae Helsingus,
22—2525. Härnösands sti/ts herdaminne. Del III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
