- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Tredje delen /
338

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338

SKÖN

som inskrefs i Upsala univ. matrikel 10 nov. i(>io. Efter att ha
tjänstgjort som komm. i Rödön under Baltzarfejden, blef han 1613 kapellan i
Tuna, hvarifrån han befordrades till khde i Skön 1630; var prästerskapets
representant pä riksdagen i Sthm 1634 och undertecknade dess beslut.
Då Nora prästgård afbrann 1643, lämnade han bidrag till dess
återuppbyggande. Klagomål ingick följande år till Upsala domkapitel från pastorn
i I.justorp rörande ett laxfiske, beläget mellan Ljustorp och Skön, och
»emedan noten drages i land på den södra sidan om älfven, tager pastor
dominus Andreas i Skön all tionden både af åhörarne i Ljustorp och sine».
På visitationsresa i Norrland inträffade ärkebiskop Laurentius Paulinus
3 aug. 1642 i Skön. dit han ock instämt Indals- och Ljustorpsborna. Vid
ärkebiskopsvalet 1(147 var khden Andreas den ende af Medelpadspastorerna,
som röstade på Lars Stigzelius. Genom kgl. bref 12 nov. 1650 fick han
sitt hemman Walknytt, 29 mål, fritt från kronoutlagor. Han synes en
tid varit prost i Medelpad, ty en Andreas har ss. sådan undertecknat
1650 års riksdagsbeslut, och namnet passar ej in pä någon annan än honom.
Emellertid blef han på grund af oskickligt lefverne afsatt och bodde länge
tjänstlös på hemmanet i Walknytt. Af efterträdaren tillförsäkrades
honom 24 apr. 1(158 ett underhåll af 20 t:r jämte 4 bönder i pastoratet,
men både han och hans måg, kaplanen Bremming, klagade öfver, att de
ej ordentligt bekommo det utlofvade understödet. Afled år 1667, icke
1669, såsom man felläst den nästan utplånade inskriften pä hans
grafsten, som ligger framför den nuvarande kyrkans norra ingång.

Cl. m. en dotter till prosten Hans Broms i Tuna, sannolikt med förnamnet
Helena.

Barnen upptogo modcrnamnet Brönts: Johannes, gick i Strängnäs skola
1631, stud. 1637; Sara, g. m. komm. i Skön I’. Bremming; Matthias, i Strängnäs
skola 1631, stud. 1638, dömdes pà Sköns ting 5,/n 1644 till 40 mk böter, för att
han i dryckenskap gifvit socknens länsman Lars Pädersson skamliga och
äreröriga ord, sagt honom vara »en reykil och en lapparet; Carl Andersson Briims,
först skrifvare hos landsfiskalen J. Huss, sedan tullnär i Sundsvall. Han
afled vid ett tillfälligt uppehåll i Sthm 1O74 och begrofs därst.; Margareta, f. 1633,
g. m. landskrifvåren, sedan kronofogden Lars Jonæ Roshemius i Jämtland,
hvilken bodde i Böda I, Brunflo. Hon begrofs där ,,/« 1713; Brita, i. 1636, g. 111.
länsman Peder Andersson Wrång i Refsund, † begr. där "In 1692.

13. Mag. Andreas Nicolai Arctman (1658—81), född i
Västerbotten. Timæus uppgifver, att han var son af en nybyggare i Åsele
lappmark eller af pura lappska föräldrar, hvilket icke kan vara riktigt. Säkert
är, att han gick i Strängnäs skola, där han uppbar stipendium 1643, samt
inskrefs vid Upsala univ. 14 maj 1645. Han begaf sig något år senare till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:21:48 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/3/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free