Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖN
339
utländskt universitet, höll vid återkomsten till Upsala i sept. 1648 en sedan
tryckt latinsk oration till drottn. Maria Eleonoras ära, hvilket sannolikt
bidrog att bana honom väg till en lektorsbefattning vid Hsands
gymnasium, som då höll på att organiseras i samband med den nybildade
supcr-intendentien därstädes, så mycket mer som han i Strängnäs varit
superintendenten P. Steuchius’ lärjunge. Hvar ban erhållit sin magistergrad
är icke kändt, men han nämnes i Hsands stads kvarntulls- och
mantals-längd för 1651 Mr Andreas Nicolai i likhet med de öfriga lektorerna.
Han var den förste lektorn i eloquensen, d. v. s. latinet, då gymnasiet
höstterminen 1650 första gängen öppnade sina portar, och beklädde
rektoratet i gymnasiet läsåret 1O54 55. Utn. khde i Skön 1658, råkade han
i missgunst hos församlingen, därför att han på sätt och vis undanträngde
komm. 1’. Bremming, hvilken hoppats få efterträda sin afsatte svärfader.
Också finner man honom ångerköpt öfver att ha mottagit kallelsen till
pastoratet och särskildt missnöjd öfver det dryga underhåll till företrädaren,
ban iklädt sig. Att han sedan ville välta skulden härtill på andra,
framgår af superintendenten P. Steuchius’ skrifvelse 25 nov. 1662, däri denne
erinrar om, att Arctman, då hans successor i konsistoriet förklarade sig
villig att i tre år bidraga med 10 t:r till den förra khdens uppehälle,
själf-mant gick in på denna öfverenskommelse och i konsist, stod upp och
tackade konsistoriales för detta goda förordnande. Han deltog ss.
herredagsman i riksdagen 1659—60 i Göteborg. Under något uppehåll i Sthm
predikade han 2 ggr för Kon. Carl NI, en gång i Slottskyrkan, andra
gången på Jakobsdal (nuv. Ulriksdal) och sedermera hos riksskattmästaren
på Hessleby. Han åberopar detta i en odaterad skrifvelse, sannolikt från
år 1662, hvari han anhåller om 20 t:r spanmål till företrädarens underhåll
eller vocation till hofvet. Detta tyder på, att han var i besittning af
framstående ämbetsgåfvor, men någon vidare befordran erhöll han ej,
frånsedt att han vid synodalmötet i Hsand 1664, där ban fungerade ss.
præses, valdes till landsprost. Denna hederspost höll han på att gå
förlustig, enligt hvad han själf uppger i en skrifvelse 5 mars 1666 till
guvernören Oxenstjerna, af följande anledning. Något före jul 1665 hade han
hos befallningsman Jöran Bertilsson råkat en fransk medicum M. Christian
Bedart, de kommo i resonnement först i medicin, sedan i teologi, och
främlingen bekände sig såsom romersk katolik. »Jag förlägger (vederlägger)
hans somliga opinioner med Guds ord så länge, att jag tyckte honom vara
på ingen elak väg. Efter ban fanns således informerad och hade godt
förstånd i vår kristliga lära och åstundade begå hel. nattvarden, tillät jag
att så ske måtte. Häröfver öfverilas jag med några osanningar, först
af herr Anders (Hernodius) i Selånger, såsom jag hade sålt Herrans gåfvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
