Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖN
343
med tilltr. maj 1737. Han var en stadig och allvarsam man i hela sin
tid, kort till växten och så nykter, att hans dryck mest varit mjölk, säger
en anteckning. Afled 10 jan. 174(1 och begrofs 13 mars s. à. »reverendus
senex». Då västra tornet till Sköns gamla kyrka hösten 1847 nedrefs
och golfvet till vapenhuset uppbröts, påträffades en murad graf med
9 likkistor. Man antog, att några innehöllo lämningarna efter khde
Klock-hoff och hans anhöriga. Svepningarna, tämligen bibehållna, vittnade om
all möjlig elegans i siden, spetsar, blommor och kransar, handskar och
band. Såsom komminister bodde Klockhoff i Filland.
G. 1) m. Eva Kessler, (lotter af khde L. Kessler i Rödön; 2) 1737 m. Barbro
Fluur, företrädarens änka, † a/u 1761, 84 àr.
Barn i förra giftet: Lars, I. s’/a 1710, † 30/« s. å.; Olaus, I. "!» 1711, stud.
j733. † i juni 1740 i Frösunda prästgård i Upland; Elisabeth, f. "/« 1713, g. 1) ä2/’
1738 m. khden i Råneå Isr Stecksenius, 2) m. khden därst. N. Hacksell, 3) m.
kapten C. J. Thingvall, † s/t 1770; Lars, I. Sl/i 1716, inspektor för kgl. myntet,
† so/i 1775: Petrus, f. »/,. 1717. fil. mag. 1743, † i Upsala af lungsot ,a/i2 1750.
18. Mag. Petrus Er. Staaff (1747—66), rektor vid Frösö skola,
fick fullmakt pä Sköns pastorat 9 dec. 1746 och tillträdde 1 maj 1747,
men kunde för skolarbetet ej komma till Skön förrän i medio af maj.
Timrå fick vid samma tid sin första socknepredikant, hvarigenom båda
annexen erhöllo ständiga söndagspredikningar. Under hans pastorstid
här omgöts den större kyrkklockan för 3:e gången 1749 och
nyanskaf-fades den mindre 1760. Utn. till khde i Sunne, återflyttade han till
Jämtland 1766. Se Sunne.
19. Jonas Zelberg (1766—80), f. 1709 i Råneå, son till en bonde
Jonas i Niemisels bv. Stud. i Upsala 4 febr. 1734; prästvigdes i Sthm
20 juni 1741 af biskop Herm. Schröder under då pågående riksdag till
missionspräst i Lappmarken. Som han ej under studietiden innehaft
något lappskt stipendium, fick han till understöd 300 daler för att vidare
förkofra sig i lappska språket, »ehuru de voro otillräckliga till underhåll
för honom själf och än mindre att tillika underhålla någon lapp». Ar
1747—59 bodde ban vid kapellet i Killingsuando och betjänade närmast
Kaitomlapparne, som kort förut afskiljts till särskild församling, det
nuvarande Gellivare. Under de 20 år, han verkade där uppe, synes hans
ordinarie förmåner inskränkt sig till dessa 300 daler och ett litet prästbord,
till hvars bebyggande K. M:t bidragit med 400 daler kmt. På missionär
Zelbergs hemställan beslöt Konsist. 4 sept. 1751 föranstalta om
inhägnandet af en begrafningsplats vid Killingsuando kyrkoställe. Han aflade
past. ex. 15 mars 1758 och flyttade i jan. 1760 till Degersel inom Råneå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
