Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖN
347
pad 1830. Prosten Backlund, som förklarat sig villig att af sina nyodlingar
å prästbordet afstå klockarebol och skolmästareboställe här i Skön 17
mars 1837, fick på grund häraf mottaga uttrycken af Kgl. M:jts nåd.
välbehag. Ordin, kontr. prost 1846, hvilken befattning ban afsade sig i dec.
1860. Jubelmagister 1863. LVO 1853. — Prosten Backlund var en
kraftfull, ehuru rätt egenmäktig man, hvilket en gäng föranledde honom att
efter sin mening affatta ett sockenstämmobeslut, som gått rakt i strid
mot hvad han förfäktat. Emellertid kan ej nekas att mycket, som han
trots motstånd lyckades genomdrifva, vittnade om klarare framtidsblick
och visade sig gagneligt. Han lär ha utsett platser för Alnö, Sköns och
Njurunda nya kyrkor med motivering, att Ciuds hus borde skönjas högt
öfver allt, ehuru det nog föll sig besvärligt för äldre församlingsbor att
komma upp för de branta backarne. Han var en reslig gubbe med hängande
hvitt hår och gick vanligen i en lång röck, ur hvars bakficka tobakspipan
stack fram. Såsom ordförande i Medelpads prästsällskap verkade han
med intresse för prästernas fortbildning. Då det i samband med kon.
Carl XV:s kröning var fråga om kreerande af teologie doktorer, nämndes
B. främst näst biskopen såsom därtill värdig och karakteriserades:
»Gammal hedersman, mycken bibelkunskap, dito kyrkohistorisk, flitig litteratör
i blandade ämnen, ej alltid lyckad, men dock ej utan förtjänst;
doktorshatten skulle pryda hans höga patriarkaliska hufvud». (Hsandsposten
1860 n. 20.) Han blef emellertid ej teologie doktor. Afled 23 jan. 1867.
Visitation hölls i pastoratet juli 1856 af biskop Bergman, hvarvid
isynnerhet beträffande Timrå yrkades, att kraftigare mått och steg borde
vidtagas mot baptisternas framfart i församlingen.
G. »/» 1816 i Hsand m. Catharina Margareta Iiiberg, 1. i Hsand aji 1789,
dotter till lektor Isak Biberg och Catharina Unæus samt syster till professor
N. F. Biberg i Upsala.
Enda barn: Theodor. † "/11 1838 i Hsand, 11 år 10 mån. 25 dagar.
Tr.: Hypomnemata ad historiain regis Gustavi Adolphi, pra’s. E. M. Tant. Ups.
1811. I.<x-a Herodoti suethicc tradita, p. i. præs. C. Knös, ib. 1812. — Försök pà vers
och prosa till herr- och hondepraktika. Uppl. I-—3. 1837, 40, 45. Intcrims-fürsök till
kyrkolag och ordning, kyrkolags-committén . . tillegnad| af J. B. 1. Hsand 183-. — Tal
vid invigningen af orgelverket i Selångers kyrka, första sönd. i adv. 1837 . . . jemte verser
af N. Salén. Hsand 1838. — Den gula boken eller politisk och statsekonomisk dröm
om ställningar och förhållanden af Philaletes. Falun 1839. — Strödda tankar 0111
sambandet mellan folkskola, industri och fattigvård, yttrade vid Medelpads prestsällskaps
sammankomst i Sundsvall 1843. Svall 1843. — Evangelii laglära, predikan på
midfasto-söndagen, hållen i Sköns kyrka 1846. Hsand 1846 (anon.), Uppl. 2. Svall 1857. —
Röster vid varfsdirectören mag. I’. A. Hellzciis jordfästning i Timrå kyrka d. 21 jan.
1845. Svall 1845 (vers.). — Äro de så kallade »iiyböckren» verkligen orsaken till de
separatistiske ]åsarnes i Norr- och Vesterbotten »förtviflade belägenhet» af X. Svall 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
