- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Tredje delen /
358

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358

sollefteå

Vid hvilken tidpunkt Långsele lades under Sollefteå är ej närmare kändt; inom
dess område uppkom i slutet af 1600-talct Graninge bruksförsamling, som snart nog
fick särskild brukspredikant. Pastoratets ende komminister synes tidigast ha bott
i Ed, sedan i Långsele; år 1765 tillkom en extra sockenpredikant i Ed och 1845
ännu en i Multrå. I samband med en lönereglering 29 nov. 1867 bestämdes, att
Långsele med Graninge skulle efter dåv. khdens afgång, hvilken inträffade 1873 (se inledn.
till Långsele), utbrytas från Sollefteå, som eget pastorat, samt
sockenpredikantbe-fattningarna i Ed och Multrå förändras till komministraturer. Genom kgl. bref 1 maj
1903 förstärktes de prästerliga funktionärerna med en extra, benämnd pastoratsadj.
Den täta bebyggelsen i moderförsamlingens centrum, som sedan gammalt utgjort
marknadsplats för handeln i denna trakt, gaf redan 1842 anledning till planer att här
anlägga en köping, men denna tanke realiserades törst 1902, efter att samhället sedan
1883 bestått som municipium. Stadsrättighet beviljades i jan. 1917 för Sollefteå stad,
som dock i kyrkligt afseende ännu är förenad med landsförsamlingen och gemensamt
använder den gamla landskyrkan. En ny komministerstjänst hade redan
inrättats i köpingen fr. 1 maj 1911. Enl. kgl. beslut 1898 skulle Ed afskiljas till eget
pastorat, men utbrytningen ägde först rum 1 maj 1918.

Att döma af en gammal, efter en äldre oljemålning utförd bild af Sollefteå
medeltida kyrka var hon uppförd af gråsten och hade rektangulärt långhus med lägre och
smalare kor (se Cornell, s. 94, fig. 81); hennes längd inom murarne var 16 alnar, bredd
litet öfver n. Då klockeskatten år 1531 utgick öfver Ångermanland, måste Soletha
kyrka, utom en del pgr, utlämna 2 af sina klockor och lösa den 3:dje med 16 mk. Vid
en visitation den 2 mars 1699, som hölls af superint. J. Micrander, fann han »elliest
tienligt at i Solefte kyrkia tages Christi crucifix och setties i Choret mitt för altaret,
Jungfru Mariæ bild föres ut på den ena sijdan, och det andra stora belåtet, som står
wijd norra långwäggen, sättes på den andra der emot». Verkställandet häraf ägde
rum först vid en kyrkoreparation 1732. Kyrkan blef med tiden för trång och
skröplig, ombyggdes 1773—78 delvis med bibehållande af de gamla murarne och har sedan
undergått flera reparationer och tillbyggnader, t. ex. 1842 och 1907. Hon har nu 4
korshvalf, saknar torn; den i fyra afsatscr uppförda klockstapeln är från 1S01.
Altar-taflan är målad af konstnären Caleb Althin. En del af de äldre kyrkoinventarierna
äro deponerade i Hsands museum.

Eds kyrka, belägen vid älfvcns östra strand, har medeltida långhus af sten samt
timrad sakristia från senare tid. Ar 1732 uppfördes en klockstapel af Per Hansson
i Österås och 1749 utanordnades 350 dlr för dc betydande målningsarbeten, som
målar Erich Feltström utfört i kyrkans inre. En mera omfattande restaurering
företogs 1793—94 under ledning af byggmäst. Simon Geting från Högsjö, och 1827
lades grund till tornbyggnaden af hans son Lars David Geting fr. Boteå. Märkligast
bland inventarierna är en sittande madonna från omkring 1510, skulpterad af den
inhemska konstnären Hakon Gullesson. (Deponerad i Hsands museum.)

Vid Brådum i österstrinne i Multrå s:n finnas lämningar af en stenbyggnad,
enligt traditionen en gammal kyrka, med en 72 fots lång, 36 fots bred grundval
(Sidenblad, i Antiqu. tidskr. 2, s. 211). Multrå från medeltiden härstammande lilla stenkyrka
i närheten af Multråberget var endast 12 aln i längd och bredd, men ägde ej mindre än
4 klockor, af hvilka 3, tillsammans vägande 2 skeppund, utgåfvos i den s. k.
klockeskatten 1531. Ären 1768—73 utvidgades den lilla kyrkan till 21 aln. längd
15 aln. bredd. Den nuvarande tornprydda stenkyrkan byggdes 1863—67 såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:21:48 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/3/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free