Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
SORSELE
är ersatt med en 1910—12 uppförd kapellbyggnad efter ritning af arkitekt Torben
Grut. Kapellet i Gargntis byggdes enligt en 1908 fastställd ritning af Gustaf Améen.
Tre mil västerut från Sorsele kyrka, Vt mil norr om nybygget Giltjaur på ett berg
Dalja Pakte (af datja, bonde och pakte klippbrant) förekommer en stor sten 90 aln.
hög, i form af en kolossal menniskoskepnad, stående upprätt med sammanlagda armar
öfver bröstet. Stället har ännu i sen tid varit en offerplats för lapparna (Läsn. för
folket 17).
[Litt: K. Myrin, Ur gamla papper. Ett bidrag till Sorsele sockens krönika, i
Från bygd och vildmark, Arg. 1910, s. 123. — Ur en lappmarkssockcns krönika,
ib. årg. 1915, s. 48.]
Prästerskapet före 1827, se Lycksele.
KYRKOHERDAR.
x. Johan Ullenius (1827—35), första pastor i Sorsele, utn. 28 okt.
1826, tilltr. i maj 1827; utn. 30 maj 1832 till pastor och skolmästare i
Jockmock, tilltr. i maj 1835, se Jockmock.
2. Conrad Grönlund (1835—42), utn. pastor i Sorsele 23 febr.
1833, tilltr. här x maj 1835; khde i Fredrika 26 sept. 1840, tilltr. 1842;
sist khde i Åsele.
3. Anders Thomasson Fjellner (1842—76), f. 18 sept. 1795
på det kala Rutefjället i Härjedalen af lappska föräldrar, som med sina
renar drogo från Norge till sitt vinterhem i Hede s:n. Af sina anhöriga
lärde han läsa i bok, och när hans fader aflidit 1804, tog en aflägsen
släkting hand om honom och sände honom till skolan i Östersund. Ären 1805—
18 tillbragte han där och i Hsands gymn., vandrade hvarje vår upp till
mor och syskon i fjällen och mot vintern åter ner till studierna. Inskrefs vt.
1818 som stud. i Upsala, där han vistades 1818—20. Under något af
dessa år blef han föreställd för Carl XIV Johan, som på lappmarkssonen
verkade imponerande och städse var föremål för dennes djupaste beundran.
År 1821 erhöll Fjellner förordn, att ss. vikarie bestrida missionärssysslan
i Juckasjärvi och Karesuando lappmarksdistrikt. Härunder lärde han sig
äfven finska språket. Under dessa vandringar i fjällnaturen väcktes och
stärktes kärleken till hans eget folk, dess minnen i saga och sång; han
företog sig att pä skilda håll göra uppteckningar och samla dessa spridda
sägner, liksom Lönroth ungefär vid samma tid gjorde i Finland. Själf
ej utan poetiska anlag, trodde Fjellner sig t. o. m. funnit fragmenter af
ett lappskt epos om Solens söner (Peiven parneh). I olikhet med andra
af hans stam, som förunnats att ernå en högre bildningsgrad, föraktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
