Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SORSELE
387
han ej sin börd och härkomst; tvärtom öfverskattade han sin folkstam
och dess historiska betydelse, trodde fullt och fast, att Samefolket varit
Nordens urinnevånare, och att de folksägner och sånger, han samlat och på
hvilka han bokstafligen trodde, inneslöto deras uräldsta historia. Fjellner
prästvigdes 23 aug. 1828 i Hsand, förordn, till past. adj. i Juckasjärvi,
tillika vakanspred. och curam gerens därst, från 30 mars 1831 till febr.
1832, bestred äfven pastorsgöromålen i Karesuando fr. 1 maj 1838 samt i
nov. och dec. 1841. Tjänstgjorde därjämte som finsk och lappsk tingstolk
fr. dec. 1835 till apr. 1842. Under denna tid kom han i beröring med
Torneådalens andlige väckare Lars Levi Læstadius, men denne synes ej
gjort något nämnvärdt intryck på Fjellner. Han utnämndes 24 febr. 1841
till pastor i Sorsele med tilltr. 1 maj 1842, upplöste i apr. sitt lilla bo i
Juckasjärvi, slaktade och sålde sina renar och behöll blott 11 korrenar,
med hvilka han jämte hustru och barn anträdde en ytterst vådlig färd till
Sorsele, dit de efter 6 veckors resa ankommo, sedan de af nattvak och
ansträngningar många gånger varit nära döden. Här tillbragte han de 34
återstående åren af sin lefnad. På 7o:de året började hans syn försvagas,
och slutligen blef han alldeles blind, så att han måste hälla vikarie,
hvarigenom hans små inkomster förminskades. Därtill stötte olyckor
och sjukdomar. Det är ej utan, att han från sockenbornas sida äfven fick
röna förföljelser. Ehuru han i afseende på lära och lefverne var en
rättrådig och aktningsvärd man, hade hans tidigare långa vandrarelif i fjällen
gjort honom mindre van i bildadt sällskap, och minst hade han håg och sinne
för administrativa och sociala värf. Han lefde i sitt folks forna minnen.
Fjellner afled 22 febr. 1876, 80 år 5 m. 4 dagar. Professor O. Donner i Hfors,
som i sina år 1876 utgifna Lieder der Lappen publicerat Fjellners
uppteckningar, har om honom uttalat följande ord: I kärleksfullt minne har
den gamle Fjellner i Sorsele bevarat sin barndoms erinringar från början
af detta århundrade. Utan honom skulle de sannolikt för länge sedan
varit försvunna ur folkets medvetande. Må de, såsom de här återgifvas,
för den gamle framstå såsom en af honom rest ärestod åt fädrens minne.
Professor Gust. von Diiben, som för sitt arbete Lappland och lapparna
äfven besökte Fjellners hem, har i Ny Illust. Tidn. 1876 n. 15 ägnat honom
en dödsruna med bifogadt porträtt. Frän denna minnesteckning är
ofvanstående till sina hufvuddrag sammanfattadt.
G. % 1838 m. Christina Päivadtj, f. 24/io 1813, en lappflicka från
Karesuando, härstammande fr. Paldamo i Finland, † i Sorsele ,0/« 1876.
Barn: Thomas, f. 22/io 1838 i Enontekis, bonde i Fjällnäs, Sorsele, † 5/?
1885; Ella Amalia, i. 2,/n 1840, flyttade till Umeå 1876; Napoleon, f. ’"/ti 1842 i
Sorsele, stud. i Upsala 1S70, lärare vid Skytteanska skolan i Tärna, † där 1885;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
