Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUGL’ N
Från 1540-talet finnas åtskilliga bref rörande bebyggarne vid Stugun innehållande
dels befrielse från afrad mot skjutsskyldighet för danska konungens folk, dels
tvistigheter med Kagundaborna om skog och fiske m. m., hvilka dock afgjordes till
Stugu-folkets förmån med stöd af företedda handlingar (DN 14, n. 786, 818, 819).
Själastugan och dess kapell hade sålunda med tiden blifvit medelpunkten i ett
bysamhälle, som visserligen ännu på 1560-talet räknade ett fåtal innebyggare, men
i Trondhjemska reformatsen af är 15S9 upptogs Stugun som särskild kapellförsamling
under Ragunda, hvilken skulle betjänas med gudstjänst 6 gånger om året, näml.
Helige tre konungars dag och dagen närmast före eller efter, den första söndagen
och måndagen efter påskveckan. Helga Trefaldighetssöndagen och söndagen efter
Michaelis. Bebyggelsen i trakten fortskred emellertid ytterst långsamt. Antalet
bönder var 1589 endast 5, och ännu så sent som år 1775 funnos här blott 6 rökar och
7 nybyggare. Icke desto mindre inrättades kort därefter enl. kgl. bref af 8 febr. 1781
en särskild sockcnpredikantsbefattning, hvars innehafvare skulle vara stationerad
i Stugun men tillika sköta gudstjänsten i det kapell, som nybyggare på allmänningar
i angränsande delar af Lits, Ragunda, Refsunds, Hammerdals och Ramsele pastorater
enl. samma kgl. resolution fingo tillåtelse att uppföra i Borgvallnet. där tredjedelen af
predikningarna skulle hållas (se inledn. till Ragunda). Jämlikt kgl. bref 31 mars 1857
skulle Stuguns socken och det område, som räknades till Borgvattnets kapellag,
afsöndras till eget pastorat efter inträffade khdeledighetcr. Sedan löneregleringen af
8 nov. 1872 fastställt, att det nya pastoratets khde skulle vara bosatt i Stugun och att
jämväl en komminislratur skulle inrättas i Borgvattnet, gick afsöndringen i
verkställighet i maj J873. Till Stuguns kyrka hade före 1600-talets midt genom donation
kommit en del af »nordesta» gården i Gevåg i Ragunda, benämnd Selstufvu
kyrkojord, af hvilken kyrkan ännu i våra dagar uppbär arrende.
Om de äldre kapellbyggnaderna vid Stugun saknas rimligtvis närmare kännedom.
Omkring 1630 hade en storm afslagit kapellets gafvel och börstet. (JFT 1, sid. 119.)
Hulphers uppger, att det andra kapellet i ordningen skulle uppförts 1671. En
förteckning upprättad 30 sept. 1690 upptager bland lösa inventarier: i st. altartafla af Christi
nattvard, 2:ne stora beläten förgylte. 1 d:o litet, 1 st. litet crucifix, 1 silfverkalk och
en patén oförgylld, förbättrat, jämte en del böcker. I en inlaga till Hsands domkapitel
1785 anmäler dåvarande khden i Ragunda Dan. Frisendahl, att Stugu församling
ärnar uppbygga en ny träkyrka och önskar att få nämndemannen i Stugun Pål
Persson till byggmästare, enär församlingens 32 bönder ej förmå att sig af någon
dyrlejd byggmästare betjäna. Konsist, tillstyrkte saken hos landshöfdingen (Hdpr. 3 ?
1785). Kyrkan jämte klockstapel uppfördes följande åren under nämnde
byggmästares ledning, men fullbordades först 1794 och kvarstår ännu. Den af J. Edler med
reliei-sniderier dekorerade predikstolen är placerad ofvan altaret med uppgång från sakristian.
Stuguns nyaste kyrka byggdes 1896 af tegel på granitsockel efter ritning af
arkitekt C. Fredr. Ekholm och under ledning af byggmäst. C. J. Björklund i Sundsvall.
Invigningen skedde 13 sept. 1896. Hon är hållen i gotisk stil, delvis försedd med
målade fönster och framstår som en ovanligt vacker tempelbyggnad.
Borgvattnets kapell uppfördes år 1781—82 af ofvannämnde Pål Persson i
Stugun, har spånklädt sadeltak och torn med htif. Den gamla predikstolen frän 1690
i renässansstil inköptes från Häfverö kyrka, hvilken äfven hit afyttrade sin 1682 i
Sthm gjutna klocka. Ny predikstol förfärdigades 1845 af Per Karlsson från Sundsjö.
Altarprydnaden utgöres af ett kors med vidhängande mantel. Kyrkan restaurerades
senast 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
