Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
SVEG
till komm. å Frösön med tilltr. maj 1873. Under sin tjänstgöring i Hackås
höll han själf privatskola för allmogens barn, hvilken högeligen berömdes.
(Ahlström.) Hans förhoppning att erhålla Sunne pastorat, där han arbetat
under så många år, gäckades, ehuru han en gång vid khdevalet 1855 vann
röstöfvervikt. Den gamla prästgården på Frösön, hvari han bodde, var
nog skröplig och ålderdomlig, men han trifdes där och afböjde socknebornas
välvilliga anbud att förbättra eller ombygga den. Afled 26 sept. 1890.
G. 1) -’/a 1847 i Billsta, Hackås, ni. Brita Jönsdotter. f. 1830, dotter till
kyrkvärden Jöns Ersson och Kerstin Andersdotter. Hon var syster till
läro-verksadj. Erik Billmark i Hsand och afled på hemmanet Räcksjön i Sunne
"/7 1848; endast 18 år 4 m. 25 dagar g.;
2) m. Johanna Gustava Hackman, i. l,/s 1808 i Hsand, äldsta dottern till
prosten Gunnar Backman i Sunne. Båda äktenskapen barnlösa.
9. Johan Olof Edström (1893—1906), utn. komm. i Frösö
12 nov. 1892, tilltr. 1 maj 1893. Då kgl. brefvet 2 juni 1905 medgaf Frösö
afskiljande från Sunne till eget pastorat, utnämndes E. 16 juni 1906 till
församlingens khde, se vidare Frösö.
SVEG
med LILLHERRDAL, ÄLFROS, LINSELL och ÖFVERHOGDAL.
(Härjedalen.)
I Härjedalen, som, i motsats till det hufvudsakligen från svenskt håll kristnade
Jämtland, fick sin kyrkliga organisation från Norge och hörde till norska stift ända till
Brömsebrofrcden 1645. torde den första kyrkan uppförts i Sveg, hufvudorten för den
äldsta bebyggelsen i denna landsdel. Af ett vittnesmål i samband med fastställandet
af rågränserna mellan grannländerna omkring 1273 känner man t. o. m. namnet på
den, som »fyrst let gera kirkiu i Hcriadal». Han hette Ljöt Dagsson och skulle enligt
beräkning lefvat under senare delen af 1000-talet. Ännu mot slutet af 1300-talct synes
landskapet utgjort en kyrklig enhet, men i början af följande århundrade framträda de
första bevisen för dess uppdelning i socknar, bildandet af annexförsamlingar och
byggandet af nya kapell. Hede nämnes uttryckligen som socken skild från Sveg i ett
bref från 1442 (DN 14, n. 59). Kyrka invigdes i Lillherrdal 1407, ocli ett i Öfre Hoodal
nyuppfürdt kapell jämte kyrkogård voro färdiga till invigning 1466. Tidpunkten
för Hcdes afskiljande till eget pastorat kan ej närmare fixeras men torde infallit först
mot slutet af 1400-talet, ty ännu år 1470 talas om Heradals prestageld (JFT 5, s. 78).
I början af 1500-talet fanns emellertid särskild kyrkopräst i Hede församling (se Hede).
Svegs pastorat uppräknas bland de kanikegäll, som under medeltiden hörde under
Trondhjems domkyrka.1
1 G. Schöning, Beskrivelse over Dom-kirkcn i Throndhjem. Throndh. 1762, sid. 233.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
