Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEG
Af ett bref utfärdadt 5 juni 1493 (DN 14, n. 181) framgår, att El/ros då var en by
i Svegs socken, ett förhållande som rådde ännu 1564 66 enligt de tionde- och
skatteregister, hvilka under Härjedalens ockupation uppgjordes af de svenska fogdarna
(JFT i, s. 33)1, men vid tiden för den Trondhjemska reformatsen år 1589 omfattade
Svegs gäll utom moderkyrkan annexkyrkorna L,illc Hcrdal, Hodal och Elieros.
Den sistnämnda har alltså tillkommit mellan åren 1566 och 1588.2
Nästa steg till utsöndring af en ny kapellförsamling togs 1758. då innevånarne
i de till Svegs socken hörande byarna Lofsdalen, Glöte, Ransjö och Linsäl vid en
bi-skopsvisitation 24 mars s. å. anhöllo att få bygga en liten träkyrka i sistnämnda bv.
hvilket vann konsistoriets bifall, men företaget fullföljdes först år 1778, sedan konsist.
12 febr. 1777 ånyo tillstyrkt uppförandet af ett kapell i Linseli, som enligt åtagande
af prästerskapet i Sveg skulle förses med ett visst antal predikningar 0111 året.
Kapellaget, som af K. M:jt 1798 förklarades för särskild kommun, fick redan 1795
tillstånd att anställa egen predikant, och befattningen förändrades vid löneregleringen
12 maj 1870 till komministratur.
Öfverhogdal bibehöll trots sin höga ålder ännu 1563 sin ställning som »ett litet
capellegield» under Sveg. Sedan svenskarne under det nordiska sjuårskriget intagit
landskapet, vände sig Öfverhogdalsborna till kon. Erik XIV med anhållan att på grund
af den långa vägen till moderkyrkan få läggas till Ytterhogdal, som år 1562 utbrutits
från Ljusdal i Hälsingland. Ansökan bifölls i kgl. bref. 8 april 1564. men då Härjedalen
vid fredsslutet 1570 afträddes till Norge, återförenades Öfverhogdal med Sveg. Det
dröjde ända till 1771. innan kapellförsamlingen ånyo framställde en liknande begäran
om öfverflyttning till Ytterhogdal, men denna gång möttes man med afslag af K.
M:jt 12 febr. 1773. så ock 10 mars 1778. Först i samband med Hafverös skiljande från
Ytterhogdal nåddes det gamla önskemålet genoin kgl. brefvet 9 dec. 1812. som äfven
föreskref, att Öfverhogdal i stället skulle läggas till Ytterhogdal (se ytterhogdal).
Komministern i pastoratet hade sedan gammalt varit bosatt i Sveg. Vid
superintendenten P. Steuchii visitation därstädes 25 jan. 1661 framförde l.illherrdals
socknemän begäran, att kapellanen i stället skulle få bo hos dem, men detta afslogs med
motivering, att ban i så fall ej kunde vara pastor till nödig hjälp och Lillherrdal för öfrigt
åtnjöt gudstjänst hvarannan eller hvar tredje söndag. En år 1777 ingifven ansökan
från samnia annexförsamling att få egen pastor afslogs efter konsist, afstyrkande af
K. M:jt 29 juli s. å.. dock medgafs, att kapellanen i Sveg skulle stationeras i Lillherrdal.
Sockenborna anmodades på den grund att med första anskaffa kapellansboställe
(Hdpr. 3 1778). Efter åren 1703, 1824 och 1832 förnyade, men resultatlösa ansökningar
0111 utbrytning till eget pastorat, biföll K. M:jt slutligen detta önskemål 28 aug. 1863.
Utbrytningen gick i verkställighet 1867. (Se Lillherrdal.)
Om Svegs medeltida gråstenskyrka, hvars tillkomst måste sättas rätt långt
tillbaka, föreligger den första säkra underrättelsen i en anteckning (Palmsk. saml. n. 308,
l"B), som lyder: »Sxvegs kyrkia uti Herredahlen älir 1563 om sommaren dagen näst
effter visitationis Mariæ (3 juli) genom liungeld aff himmelen hasteligen upbränd med
all kyrckioskrud såsom klockor, glaas, böcker, messokläder. kalkar, och annan
kyrckjon-nes tillhörigheet, så att (intet) stod qwart utan allenast blåtta muren». Sockneborna
inlämnade i anledning af olyckan en klagoskrift till kon. Erik XIV. I en Härjedals-
1 En uppgift af I’. .-). Munch (Norge i Middelalderen, s. 92), att kyrka funnits i Elfarcs
under medeltiden, är tydligen oriktig.
; Älfros’ annexförsamling har från 1 maj 1921 egen komminister.
5 — 26387. Härnösands sti/ls herdaminne. Del IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
